Konkurrenskraft och förenkling i fokus inför Irlands EU-ordförandeskap

EU är inte bara vår största marknad. Ungefär 95 procent av all livsmedelsrelaterad lagstiftning kommer från Bryssel. Snart tar Irland över EU-ordförandeskapet, och för att få reda på vilka frågor som landet kommer att driva skickade vi dit vår EU-expert Alexander Castwall.

Alexander Castwall:

När jag nyligen reste till Dublin för att ta temperaturen på Irlands kommande EU-ordförandeskap var det några budskap som återkom. I möten med departement, näringsliv och svenska ambassaden växte en tydlig bild fram: Irland ser ut att vilja sätta konkurrenskraft, säkerhet, resiliens och europeiska värderingar högt på dagordningen. Minst lika tydligt var ett annat budskap – behovet av förenkling.

Samtalen i Dublin präglades av ett Europa i förändring. Krig i närområdet, osäkra handelsflöden, energifrågor och ett växande fokus på ekonomisk säkerhet sätter tydliga spår i prioriteringarna. Men där många medlemsländer allt oftare talar om strategisk autonomi och minskat beroende, tycks Irland vilja hålla fast vid en mer öppen linje. Vikten av regelbaserad handel, goda EU–USA-relationer och starkare ekonomisk motståndskraft återkom i flera möten.

Irland har länge byggt sin ekonomi på internationella investeringar, öppenhet och starka globala kopplingar. Det märktes också i diskussionerna om den inre marknaden, handelspolitiken och Europas långsiktiga konkurrenskraft. I flera samtal lyftes att ny lagstiftning måste vara proportionerlig, praktiskt genomförbar och inte skapa dubbelreglering. Det gällde inte minst på det digitala området, där nya initiativ väntas komma under ordförandeskapet.

Digital Fairness Act

Ett av dem är Digital Fairness Act, som sannolikt kommer sent under ordförandeskapsperioden. Här tycks fokus framför allt ligga på skyddet av minderåriga och andra så kallade sårbara konsumenter online, i likhet med diskussionerna kring revideringen av det Audiovisuella media-direktivet. Exakt hur långt detta kommer att sträcka sig är fortfarande oklart, men det går inte att bortse från att även frågor med koppling till livsmedel och marknadsföring på sikt kan påverkas.

Även energi-, klimat- och miljöfrågorna bar tydliga spår av ett mer pragmatiskt perspektiv. Diskussionerna handlade inte bara om mål, utan också om förutsättningarna för omställningen: elnät, tillståndsprocesser, infrastruktur, vattenresiliens och energisäkerhet. På miljöområdet var intrycket samtidigt att Green Claims inte ser ut att röra sig särskilt snabbt den närmaste tiden. Där verkar läget snarare vara fortsatt avvaktande än politiskt framåtdrivande.

Industrial Accelerator Act

En annan fråga som däremot ser ut att få betydligt större tyngd är Industrial Accelerator Act. Den beskrevs kanske som en av de större och mer prioriterade lagstiftningsfilerna under Irlands ordförandeskap.

Det säger en hel del om vilken riktning man vill ta: mer fokus på investeringar, tillståndsprocesser, industriell utveckling och Europas förmåga att få saker på plats snabbare.

Mycket talar för att Irland kommer att vilja driva en linje som ligger nära näringslivets önskemål om bättre företagsvillkor och större fokus på genomförbar lagstiftning. Samtidigt finns det skäl att följa vissa initiativ noga. Särskilt på det digitala området kan välmenande förslag snabbt få bredare konsekvenser än vad som först syns.