Livsmedelsföretagen: Fackens krav tar inte hänsyn till företagens verklighet

Inför avtalsrörelsen kräver Facken inom industrin lönehöjningar på 4,4 procent. Det är det högsta lönekravet i Industriavtalets historia och läggs fram mot en bakgrund av extrema kostnadsökningar, rekordhög inflation och stundande lågkonjunktur. Enligt Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, kan kraven leda till konkurser och uppsägningar.

Under måndagen presenterade de fem fackförbund som ingår i Facken inom industrin sitt siffersatta krav på löneökningar vid kommande avtalsrörelse. De fem förbunden, bland andra Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer, kräver lönehöjningar på 4,4 procent från den 1 april 2023. Extra fokus ska därutöver läggas på de så kallade lägstalönerna som ett led i en riktad låglönesatsning. Vidare ska avsättningen till deltidspension/flexpension utökas, enligt fackförbunden.

– I det historiskt svåra läge som Sverige och den svenska ekonomin befinner sig är fackens lönekrav oansvarigt och orealistiskt. Mycket tyder nu också på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Fackens krav kommer att elda på inflationen och ytterligare försvaga svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är många som just nu har en ansträngd hushållsekonomi, men att i den svåraste ekonomiska situationen på flera decennier kräva de största löneökningarna i Industriavtalets historia är verklighetsfrånvänt, säger Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen.

Många svenska livsmedelsföretag balanserar redan idag på randen av vad man klarar av när det gäller kostnader för löner, energi, drivmedel, förpackningsmaterial, transporter och råvaror. Nästan varje vecka under hösten har media rapporterat om hur mindre och medelstora livsmedelsföretag försatts i konkurs eller lagt ner verksamheten på grund av den ekonomiska situationen. Flera större företag överväger samtidigt vilka åtgärder som måste vidtas för sin överlevnad i Sverige på sikt. För den svenska livsmedelsindustrin riskerar Facken inom industrins krav att leda till ytterligare nedläggningar, konkurser och uppsägningar av duktiga medarbetare, menar Henrik van Rijswijk.

– Vi har krig i vårt närområde, extrema kostnadsökningar, hotande elbrist och skenande elpriser. Trots att svenska livsmedelsföretag är fångade i en perfekt storm av kriser så fortsätter de att producera mat och dryck. De tar ansvar. Nu vill vi träffa nya, moderna kollektivavtal som skapar förutsättningar för en konkurrens- och motståndskraftig livsmedelsproduktion som både kan bevara och skapa nya arbetstillfällen. Jag hoppas att facken inser allvaret i situationen och att vi i god svensk tradition kan enas om ansvarstagande kollektivavtal till nytta både för företag och anställda, säger Henrik van Rijswijk.