Nu har regeringen beslutat om de svenska reglerna för engångsplastdirektivet
Den 3 november fattade regeringen en rad beslut för att genomföra EU:s engångsplastdirektiv. Man vidtar även ett antal åtgärder utöver vad direktivet kräver. Marie Rydén, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, lyfter fram några av de viktigaste besluten att känna till.
Marie Rydén:
Den exakta lagtexten är ännu inte publicerad så den kommer vi att kommentera vid ett senare tillfälle. Så här skrev miljö- och klimatminister Per Bolund i samband med regeringens beslut:
– Engångsplast spelar en viktig roll i vårt samhälle men ska användas med försiktighet och så långt som möjligt återvinnas. De beslut som regeringen har fattat i dag innebär att vi tar ett samlat grepp kring hur vi använder engångsplast. Rätt plast ska användas på rätt plats, säger Per Bolund.
Regeringens pressmeddelande om engångsplastdirektivet
Här nedan har vi sammanställt några av de viktigaste besluten för livsmedelsproducenter att ha koll på.
En ny nedskräpningsavgift införs och pengarna fördelas till kommunerna
I engångsplastdirektivet finns krav på att införa ett utökat producentansvar som inkluderar att producenterna täcker kostnader för medvetandehöjande åtgärder till konsumenter och insamling av avfallet på offentlig plats. Då kommunerna är ansvariga för städningen på allmänna platser har Sverige valt att införa en nedskräpningsavgift som skall baseras på skräpmätningar. Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa ska genomföras. Intäkterna från nedskräpningsavgifterna beräknas uppgå till 600 miljoner kronor om året och skall fördelas till kommunerna baserat på invånarantal. De förpackningar och produkter som kan komma att omfattas av avgiften är glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter.
Att skräpa ned på allmän plats är redan förbjudet i Sverige men nu kompletteras den befintliga lagstiftningen med en straffbestämmelse som innebär att den som skräpar ned på sådana platser kan dömas för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. Från och med årsskiftet kommer det även bli straffbart att skräpa ned med enstaka föremål, till exempel en cigarettfimp eller ett tuggummi. Straffet för ringa nedskräpningsförseelse kommer vara 800 kr i penningböter.
Alternativ ska erbjudas för den som köper mat att ta med
I direktivet finns även krav på att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att på ett ambitiöst och bestående sätt minska förbrukningen av muggar och lock samt livsmedelsbehållare. Sverige har satt ett mål att användningen skall minska med 50% till 2026. För att uppnå detta inför man krav från 2024 att den som erbjuder snabbmat och dryck i engångsförpackning också ska erbjuda ett flergångsalternativ. Livsmedelsverket och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram vägledning och rutiner för verksamheter som ska följa kraven om att erbjuda flergångsalternativ.
En del produkter förbjuds
Utgångspunkten för urvalet av produkter som förbjuds har varit att de gör stor skada på det marina djurlivet och fåglar. Så i enlighet med direktivet förbjuds följande produkter från den 1 januari 2022: bomullspinnar (tops), sugrör, bestick och ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar och tallrikar. Även matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren kommer att förbjudas.
– Sverige har dock valt att gå längre än vad direktivet kräver och förbjuder även engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast från den 1 januari 2024. Detta förslag tycker vi bygger på en bristfällig konsekvensanalys då pappersmuggar och transparenta plastmuggar har olika tekniska egenskaper och användning, säger Marie Rydén.
Krav på återvunnet material i dryckesflaskor av PET
I engångsplastdirektivet finns även produktkrav på att dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25 procent återvunnen plast. Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30 procent återvunnen plast vilket även omfattar de dryckesflaskor som inte har pant. Här har Sverige också valt att gå längre än direktivet och till EU notifierat ett förslag att införa krav på att alla engångsplastförpackningar från 2030 ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast.
– Här har flera av våra medlemmar gått i bräschen och har redan 100% återvunnet material i sina dryckesflaskor, till exempel Coca-Cola och Eckes-Granini. Överlag ligger livsmedelsindustrin långt framme i arbetet med återvinning och förpackningar, med väldigt ambitiösa mål för de kommande åren, säger Marie Rydén.
Regeringen: Hållbar användning av engångsplast – frågor och svar – Regeringen.se
