Sverige rustar – men livsmedelsberedskapen är fortfarande farligt sårbar

Låg lönsamhet, eftersatt infrastruktur, otydlig ansvarsfördelning, avsaknad av beredskapsavtal och osäkra handelsvägar hotar Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat vid kris och krig. Det visar en ny beredskapsrapport från Livsmedelsföretagen som också konstaterar att produktionen av svenska livsmedel minskar i en tid när produktionen måste öka för att stärka beredskapen.

Sverige har tagit viktiga steg för att stärka livsmedelsberedskapen sedan Livsmedelsföretagen presenterade rapporten Recept för resiliens i mars förra året. Men utvecklingen går för långsamt och flera avgörande åtgärder har ännu inte ens påbörjats. Samtidigt riskerar Irankriget, energibrist och fortsatt låg lönsamhet i livsmedelskedjan att försvaga Sveriges försörjningsförmåga ytterligare. Det visar Livsmedelsföretagens nya lägesrapport Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?, som presenterades på seminariet Mat och Försvar på torsdagen.

– Sverige har blivit bättre rustat, men vi är fortfarande mycket sårbara. Utan mat och dryck fungerar varken samhället eller totalförsvaret. Trots det saknas fortfarande flera av de mest grundläggande besluten och investeringarna för att säkra svensk livsmedelsproduktion i kris och krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.

Fyra av tio avgörande åtgärder har inte påbörjats

I början av 2025 presenterade Livsmedelsföretagen rapporten Recept för resiliens, med tio konkreta förslag för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. I den nya uppföljningsrapporten granskas vad som hänt sedan dess med utgångspunkt i de tio förslagen.

Bedömningen är att flera viktiga initiativ har påbörjats, bland annat kring exportfrämjande, forskning och investeringar i transportinfrastruktur. Men av tio centrala åtgärder bedöms fyra fortfarande vara helt ”ej påbörjade”, däribland affärsmässiga beredskapsavtal mellan stat och näringsliv, tydliga mandat vid kris samt förstärkta handelsvägar inom EU och Norden. Inga av de tio föreslagna åtgärderna anses enligt Livsmedelsföretagen vara ”på god väg”.

Låg lönsamhet stoppar investeringar i beredskap

Rapporten pekar också på att svensk livsmedelsproduktion pressas hårt av låg lönsamhet efter flera år av kraftiga kostnadsökningar, inflation och minskad köpkraft. Många företag har tvingats prioritera överlevnad framför investeringar i beredskap och konkurrenskraft. Den låga investeringsgraden bekräftas av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2026, där det framgår att nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin ligger på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med genomsnittet för svensk tillverkningsindustri på 6,5 procent.

Samtliga politiska partier från höger till vänster är överens om att produktionen av svensk mat och dryck måste öka för att stärka beredskapen. Detta är också ett av de övergripande målen i den nationella livsmedelsstrategin. Men enligt SCB minskade den svenska livsmedelsproduktionen med tre procent 2025, och 2024 var volymerna oförändrade.

– Den låga lönsamheten i svensk livsmedelsindustri är i sig ett hot mot Sveriges beredskap. Företag som går i konkurs producerar ingen mat. Ska Sverige klara framtida kriser måste vi ha livskraftiga företag som kan investera, öka sin konkurrenskraft, växa och producera mer mat i Sverige. Det är fundamentet i vår livsmedelsberedskap, säger Björn Hellman.

Irankriget blottlägger sårbarheter

Enligt rapporten har även det geopolitiska läget blivit alltmer oförutsägbart. Livsmedelsföretagen pekar särskilt på hur Irankriget redan påverkar svenska livsmedelsproducenter genom stigande kostnader och ökad osäkerhet kring energi, transporter och globala leveranskedjor.

Svensk livsmedelsproduktion är starkt beroende av tillgång till el, vatten, drivmedel, mineralgödsel och öppna handelsvägar – områden där betydande sårbarheter kvarstår. Rapporten efterlyser därför kraftigt ökade offentliga investeringar och tydligare politiska prioriteringar under nästa mandatperiod. Bland de mest akuta åtgärderna finns:

affärsmässiga beredskapsavtal mellan stat och företag
strategiska lager av kritiska insatsvaror
snabbare tillståndsprocesser och minskad byråkrati
förstärkt energi- och transportinfrastruktur
större satsningar på svensk livsmedelsexport

– Vi har kunskapen, företagen och förutsättningarna för att bygga en stark svensk livsmedelsberedskap. Det som saknas nu är tillräcklig politisk handlingskraft och insikten om att beredskap kostar, säger Björn Hellman.

Mat och Försvar

Rapporten Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap? presenterades i samband med seminariet Mat och Försvar den 28 maj. I seminariet deltog Jörgen Berglund (M), ordförande Försvarsberedningen, Eva Corp, kommunikationschef Livsmedelsverket, Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen, Ilse Siekkinen, vd Oatly Norden, Pontus Klenell, vd Aqua Nobel och Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden.