Tydligt att frivilliga branschöverenskommelser fungerar för salt- och sockersänkning

December 2020 fick Livsmedelsverket i uppdrag att främja en överenskommelse i livsmedelsbranschen att sänka salt och socker och undersöka hur svenskarnas konsumtion av livsmedel kan bli mer hälsosam. I slutrapporten som släpptes idag uttrycker myndigheten sitt stöd till de svenska livsmedelsproducenternas frivilligt baserade insatser för att sänka salt och socker.

Regeringens uppdrag till Livsmedelsverket var ”att skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen att sänka salt och socker samt ta fram kunskapsunderlag om hur man kan förändra livsmedelskonsumtionen att bli mer hälsosam”. Uppdraget välkomnades av de svenska livsmedelsproducenterna som i flera år har bedrivit ett frivilligt baserat salt- och sockersänkningsarbete med goda resultat. Fyra branschorganisationer inom livsmedelsproducentledet – Livsmedelsföretagen, Kött- och Charkuteriföretagen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier – har haft en nära och konstruktiv dialog med Livsmedelsverket från det att myndigheten inledde arbetet till att slutrapporten presenterades idag.

– Vi livsmedelsproducenter välkomnar initiativ som förbättrar matvanor och folkhälsan och att myndigheterna fått resurser att undersöka möjligheten till frivilliga överenskommelser.Vi ser det som avgörande att företagens arbete med att sänka salt- och sockerinnehållet i livsmedel sker på frivillig basis. Detta har pågått i många år och fortsätter nu, stärkt av regeringsuppdraget, säger Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Frivilliga åtgärder – till skillnad från tvingande åtgärder och lagstiftning – är ett effektivt sätt att förvalta och förstärka företagens inneboende engagemang i folkhälsofrågor. Frivillighet maximerar potentialen för att skapa varaktiga förändringar och minimerar samtidigt risken att försämra konkurrenskraften. Den kraftiga ökningen av andelen sockerfri läsk är ett tydligt exempel:

– I Sverige har bryggeribranschen satsat på ett ökat utbud av sockerfria produkter, med resultatet att sockerfri läsk idag utgör över 50 procent av försäljningen. Samtidigt arbetar producenterna med att sänka sockerhalten i de sockrade produkterna. Branschen har ett gemensamt mål för sockersänkning samt en metod för att kunna mäta och avrapportera måluppfyllelse. Det här arbetet fortsätter även efter att det aktuella regeringsuppdraget är slut, säger Erika Danckwardt-Lillieström, ansvarig för kommunikation och samhällskontakter på Sveriges Bryggerier.

I den årliga medlemsenkät som Livsmedelsföretagen genomför framgår att en majoritet av företagen är positiva till frivilliga branschöverenskommelser för att sänka socker- respektive salthalten i livsmedel. Cirka 80 procent av företagen svarar att de i sitt sortiment har produkter där salt- respektive sockerhalten har sänkts.

– Saltintaget påverkar blodtrycket och är avgörande för utvecklande av hjärt- och kärlsjukdomar, vår tids främsta dödsorsak. Därför är det glädjande att kunna konstatera att genomsnittet för salt i mjukt och hårt bröd redan ligger under de nivåer som krävs för att erhålla Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning. Att vi har kommit så här långt beror helt och hållet på företagens frivilliga insatser, säger Maria Sitell, leg. dietist på Sveriges bagare & konditorer.

Mellan 2015 och 2022 genomfördes det Vinnovafinansierade saltsänkningsprojektet ReduSalt. I projektet medverkade 16 parter inom livsmedelssverige med målet att utveckla och sprida metoder för saltsänkning i syfte att hjälpa livsmedelsbranschen att sänka salthalten i sina produkter. De svenska kött- och charkproducenter som deltog i ReduSalt gick in i projektet med många års erfarenhet av att sänka saltet i sina produkter.

– Saltsänkningsarbete är långt ifrån nytt för oss. Saltnivån i undersökta storsäljare inom chark ligger idag långt under nyckelshålsmärkningen, vilket är ett tydligt tecken på att företagen jobbat målmedvetet med saltsänkning under en lång tid, säger Magnus Därth, vd på Kött- och Charkuteriföretagen.

13 år sedan den senaste nationella kostundersökningen

Arbetet med det aktuella regeringsuppdraget har tydligt visat på behovet av nya och mer frekventa kostundersökningar bland befolkningen. Det sker ständiga förändringar i människors matvanor och i det sortiment som livsmedelsindustrin producerar. Uppdaterad kunskap och data om befolkningens matvanor är ett grundfundament för alla som deltar i arbetet med att förbättra svenskarnas matvanor. För livsmedelsbranschen behövs kunskapen bland annat för att kunna utveckla och erbjuda livsmedel som bidrar till att motverka både överkonsumtion (salt, socker) och underkonsumtion (t ex fullkorn och järn), riktade till behövande målgrupper. 

– För att kunna bedriva ett vetenskapligt baserat och därmed effektivt folkhälsoarbete krävs uppdaterade kostundersökningar. De senaste undersökningarna på den vuxna befolkningen på nationell nivå gjordes för över 13 år sedan, och nya planeras vara klara först 2032. Det är oerhört allvarligt att det finns så stora brister och upprör många av oss som jobbar för bra matvanor. Vi vet helt enkelt inte hur svenskarnas matvanor ser ut idag. Och hur ska vi då kunna veta i vilka grupper problemen är som störst och vilka livsmedelsgrupper som är viktiga? Det behöver vi ta reda på för att veta var insatserna behövs som mest. Det här måste regeringen prioritera omedelbart, säger Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.

För mer information och kommentarer

Livsmedelsföretagen: Forsknings- och nutritionsansvarig Elisabet Rytter, 0706-03 32 03, elisabet.rytter@li.se

Kött- och Charkuteriföretagen: Vd Magnus Därth, 0768-42 65 33, magnus.darth@kcf.se

Sveriges bagare & konditorer: Leg. dietist Maria Sitell, 0707-64 58 84, maria@bageri.se eller vd Martin Lundell, 0703-64 67 94 martin@bageri.se

Sveriges Bryggerier: Kommunikation & samhällskontakt Erika Danckwardt-Lillieström, 0709-83 95 63, erika.d-l@sverigesbryggerier.se