”Ur ett livsmedelspolitiskt perspektiv lämnar budgeten mycket att önska”

Igår presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budget för 2023. För de hårt pressade svenska livsmedelsproducenterna innehöll budgeten inga större glädjeämnen.

Den 8 november lämnade regeringen budgetpropositionen för 2023 till riksdagen. Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade budgeten vid en pressträff. Förutsättningarna för att bedriva livsmedelsproduktion i Sverige är sämre än på årtionden, och ur ett livsmedelspolitiskt perspektiv lämnar budgeten mycket att önska, menar Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman.

– Svenska livsmedelsproducenters kostnader för råvara, drivmedel, el, transporter och förpackningsmaterial har skenat i snart två år, företagens lönsamhet är på den lägsta nivå som vi någonsin har uppmätt och elpriset väntas stiga ännu mer i vinter. Många producenter har redan lagt ner, pausat produktionen eller sagt upp personal. Mot den här bakgrunden tvingas jag konstatera att regeringens budget är en besvikelse. Men jag har också förståelse för att den läggs fram i ett oerhört ansträngt ekonomiskt läge och jag utgår från att vi kommer få se en mer framåtlutad livsmedelspolitik i kommande budgetar, säger Björn Hellman.

Läs mer: Var tredje livsmedelsproducent överväger uppsägningar på grund av elpriset

Livsmedelsföretagen välkomnar att regeringen i budgetpropositionen ämnar fortsätta beredningen av gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Det är en viktig fråga inte minst för småföretag och för att skapa en levande landsbygd. Livsmedelsföretagen välkomnar även satsningarna för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och främja exporten av svenska livsmedel, samtidigt som man är kritisk mot storleken på satsningarna.

– Vår handel med omvärlden är central för att bygga en stark nationell försörjningsförmåga. Därför är det bra med fortsatta satsningar på ökad livsmedelsexport även om de behöver vara på helt andra nivåer än vad som presenterats idag. Irland har 50 livsmedelsfrämjare ute i världen medan Sverige har 5. Det är ett kraftigt underbetyg för en export- och livsmedelsnation som Sverige, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på Livsmedelsföretagen.

Från Livsmedelsföretagens sida ser man också fram mot att samarbeta med regeringen kring deras insatser för ökad fysisk aktivitet och sundare levnadsvanor. Tyvärr ser organisationen i övrigt inget stort fokus på livsmedelsindustrin i årets budget. Det som finns där är huvudsakligen tidigare överenskomna satsningar inom livsmedelsstrategin som dessutom äts upp av den höga inflationstakten. Regeringen har dock redan aviserat att man gör ett omtag kring livsmedelsstrategin, något som välkomnas av Jimmy Sandell, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

– Livsmedelsstrategin måste bli det styrande dokument som det var tänkt att vara. I regleringsbrev till myndigheter bör det skrivas in att livsmedelsstrategins målsättningar ska beaktas i samtliga beslut och ageranden. Livsmedelsstrategin behöver också kopplas tydligare till EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork. Sveriges position måste vara tydlig, konsekvent och gynna Sveriges livsmedelsproduktion. Att minska företagens regelbörda borde också vara en viktig del i en uppdaterad livsmedelsstrategi och vi välkomnar regeringens utlovade arbete med regelförenkling och stopp för överimplementering, säger Jimmy Sandell.