fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
LIVSMEDEL OCH LAGSTIFTNING

Regeringen föreslår förenklad implementering av UTP-direktivet

11 februari sände regeringen sitt förslag till svensk implementering av EU-direktivet om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan till Lagrådet för synpunkter. Förslaget är i linje med utredarens förslag och innebär en förenklad rak implementering, istället för direktivets byråkratiska modell med ”omsättningstrappa”. Dock undantas de minsta köparna inom livsmedelskedjan.

– Jag välkomnar att regeringen nu tar nästa steg i arbetet med att få bukt med otillbörliga affärsmetoder. Förslaget kommer att stärka många företag inom primärproduktion och livsmedelsförädling i hela landet och bidra till att målen i den nationella livsmedelsstrategin uppnås. De metoder som lagstiftningen tar sikte på ska inte förekomma i sunda affärsrelationer. Tyvärr har de ändå en förmåga att leta sig in på oligopolmarknader där säljare har svårt att hitta alternativa köpare för sina produkter, vilket är fallet inom den europeiska livsmedelshandeln, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan, det så kallade UTP-direktivet, syftar till att förbjuda ett antal affärsmetoder som förekommer oftare i livsmedelsbranschen än i många andra branscher, bland annat beroende på dagligvaruhandelns koncentration. Exempel på dessa metoder är ensidigt ändrade villkor i ingångna avtal, krav om att få insyn i motpartens affärshemligheter, krav på betalningar som saknar koppling till leverantörens försäljning (såsom krav på betalning för medverkan i köparens reklam) och nekande till skriftliga avtal.

Inför den svenska implementeringen av direktivet tillsatte regeringen Johan Hedelin som utredare. Utredningen föreslog en enkel modell, innebärande att direktivets regler ska vara tillämpliga i hela livsmedelskedjan i stället för den ”omsättningstrappa” med olika regler beroende på avtalsparternas inbördes storlek som EU-direktivet medger. Utredningens förslag välkomnades av såväl primärproducenter och förädlingsledet som av juridiska fakulteter landet över, eftersom det ansågs konkurrensrättsligt mest rättvist och minskade risken för byråkratiskt krångel.

Det förslag som regeringen lade fram för Lagrådet är huvudsakligen i linje med utredningen förutom ett undantag för köpare med en omsättning som understiger 20 miljoner kr i de fall de förhandlar och sköter inköp på egen hand.  Då dagligvarukedjorna gör den absoluta merparten av sina inköp gemensamt genom central förhandling förväntas undantaget dock inte att nyttjas i högre grad. Detta eftersom köpares omsättning i förslaget läggs samman vid gemensamma inköp.

– Det hade naturligtvis varit bättre om schysst hade fått vara schysst för alla utan undantag. Men jämfört med förslaget i EU-direktivet om en omsättningstrappa så är detta en avsevärd förbättring som gör reglerna enklare att tillämpa för både köpare och säljare. Att gemensamma inköp till stora dagligvarukedjor inte kan undantas från regelverket är en förutsättning för att lagstiftningen ska fylla sina syften. I det perspektivet är regeringens förslag en bra början på arbetet med att få slut på otillbörliga affärsmetoder i livsmedelsbranschen, kommenterar Björn Hellman.

Det är nu upp till Lagrådet att lämna yttrande kring lagförslaget. Därefter kommer en proposition kring den svenska implementeringen att läggas fram till Riksdagen.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy