fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
KRISBEREDSKAP

Så påverkar kriget i Ukraina svensk livsmedelsproduktion

Den ryska invasionen av Ukraina innebär ett enormt lidande för det ukrainska folket. Kriget riskerar även att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal och Patrik Strömer, krisberedskapsansvarig, förklarar läget.

Texten här nedanför uppdateras löpande.

1. På kort sikt, hur påverkar kriget i Ukraina den svenska livsmedelsproduktionen?

På kort sikt genom fortsatta prisökningar på el och gas. Vi ser även tydligt ökade spotpriser på livsmedelsråvara vilket tagit oss tillbaka till kostnadsnivåer som inte skådats sedan den globala råvarukrisen 2008. Den direkta handeln med Ukraina och Ryssland är relativt begränsad men kommer ändå att drabbas negativt, på grund av sanktioner, handelsstopp eller svårigheter med betalningstransaktioner.

Den 17 mars meddelade Livsmedelsverket att vid brist på ingredienser kan företag få ändra recept utan att märka om förtryckta förpackningar. Företagen ska kunna visa att bristen har med kriget att göra, att ersättningsingredienser inte kan orsaka allergi, att de informerar kunderna på annat sätt och att felaktigt märkta förpackningar byts ut så snart som möjligt. Läs mer här.

2. Råder det i dagsläget någon brist på livsmedel i Sverige?

Nej, det gör det inte. Produktionen av livsmedel pågår som vanligt utan några allvarliga störningar. Vissa ingredienser kan vara svårare att få tag i men ersätts i så fall av andra liknande ingredienser.

Skörden 2021 var något lägre än genomsnittet, men betydligt bättre än efter torkan 2018. Vårbruket 2022 blir viktigare än på mycket länge eftersom matproduktion är ett ständigt pågående flöde.

Livsmedel och händelserna i Ukraina (Livsmedelsverket)

Livsmedelskedjan i möte med landsbygdsministern om krisen i Ukraina

3. Finns det anledning att hamstra livsmedel och andra förnödenheter?

Nej, hamstring är aldrig ett klokt val. Däremot bör man se över sin hushållsberedskap, vilket flera har gjort under pandemin. Vatten, värme och ljus är viktigast, men den som inte har något alls i skafferiet kan förbättra sin beredskap.

Här kan du läsa mer om vilken beredskap du alltid bör ha hemma

4. Hur ser livsmedelshandeln ut mellan Sverige och Ryssland?

Den är begränsad i båda riktningar. Den svenska exporten består till 65 procent av oljor och fetter medan importen från Ryssland i huvudsak rör sig om djurfoder.

5. Hur ser livsmedelshandeln ut mellan Sverige och Ukraina?

Den svenska livsmedelsexporten till Ukraina är ytterst begränsad (0,3% av Sveriges totala livsmedelsexport 2021) och består i huvudsak av olika typer av fetter och oljor. Importen är ännu mindre och består av spannmålsprodukter och fetter.

6. Hur påverkas livsmedelshandeln av kriget?

Ytterst handlar väldigt mycket om ökade energipriser och tillgången till olja och gas. Det sätter dagordningen när det gäller prisutvecklingen på flertalet livsmedelsråvaror. Ytterligare en problematik handlar om det globala transportkaoset som förvärras av handelssanktioner och flygförbud. Containrar och lastbilar hamnar på fel ställen, nya problem behöver lösas och det är från en situation med redan höga priser på transporter.

7. Ryssland är en stor exportör av gödsel. Vad händer om det flödet stryps?

Gödning är nödvändigt för att skörden per hektar ska vara stå stor som vi är vana vid. Det är en faktor som förr eller senare kommer att påverka världens livsmedelsproduktion.

8. Kan lantbruket köpa gödsel från andra länder?

Ja, och det sker redan. Men om hela EU:s jordbruk simultant skulle efterfråga annan gödning så finns det inte omedelbart tillgängligt i tillräcklig utsträckning. Andra gödselproducenter bör inse att det finns en växande efterfrågan här, men hur lång tid det tar innan övriga världen gör sig oberoende av rysk gödsel är svårt att säga.

9. Vad händer om Ryssland stänger av gasexporten till Europa?

Då blir det på kort sikt oerhörda problem i Europa, där beroendet av rysk gas vuxit under flera år. En del går att klara med mindre förbrukning och ökad import av LNG, men förnybara kraftkällor kan inte täcka upp behovet av gas som inte används till uppvärmning av hushåll eller för elproduktion.

10. På lite längre sikt, klarar sig den europeiska livsmedelssektorn utan Ryssland?

Ja, men det kräver redan på kort sikt flexibilitet och en omställning. Strategiska åtgärder för att inte efterfråga råvaror från Ryssland kommer att vara nödvändiga. Samtidigt kan det vara värt att minnas att ett framtida Ryssland inte kommer att kunna förbli isolerat och samtidigt utvecklas till en demokrati och rättsstat.

11. Redan innan kriget var livsmedelsproducenternas kostnader rekordhöga. Vad händer nu med kostnadsläget?

Kostnadsläget var ansträngt innan kriget bröt ut och kriget trycker nu upp kostnaderna på råvara till nivåer vi inte upplevt sedan den globala råvarukrisen 2008, och däröver. En svag svensk krona tynger dessutom ytterligare för svenska förhållanden. Även el, förpackningar och transporter blir dyrare under de omständigheter som nu råder.

Extrema kostnadsökningar för matproducenter: ”Aldrig sett något liknande”

12. Bör konsumenterna räkna med högre livsmedelspriser under 2022?

Ja, det måste man räkna med. Även sådana varor som det finns gott om i Sverige kommer att påverkas av ökade världsmarknadspriser.

13. Vad kan regeringen göra för att underlätta för svensk livsmedelsproduktion?

Det enklaste är att hålla fast vid livsmedelsstrategin och se till att inte lägga hinder för ökad svensk produktion. Punktskatterna på el och drivmedel gör maten dyrare i varje led. Lantbruket, förädling och distribution ut till kunderna blir dyrare, samtidigt som statens intäkter ökar när priserna stiger.

14. Vad gör Livsmedelsföretagen i det här läget?

Vi samarbetar med regeringen, med myndigheter, internt i branschen, med Svenskt Näringsliv samt med kollegor i andra EU-länder. Vår viktigaste uppgift just nu är att ge en aktuell och korrekt bild av läget, samt att vara rådgivande inför beslut som kan påverka livsmedelsindustrin.

Livsmedelskedjan i möte med landsbygdsministern om krisen i Ukraina

15. Hur kan man som livsmedelsföretag stötta Ukraina?

Det bästa för den som vill hjälpa är kontantgåvor till organisationer som hjälper i Ukraina. För de pengarna kan rätt saker köpas in. Sedan är det bra att vara beredd om särskilda matvaror efterfrågas och det finns behov. Att snabbt kunna svara upp på hjälp är det viktigaste i varje kris.

Ukraina – Hur kan livsmedelsföretag hjälpa till?

Patrik Strömer Näringspolitisk expert 072-505 57 43

Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.

Carl Eckerdal Chefekonom 08-762 61 96070-497 11 98

Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen med följande ansvarsområden: ekonomi, konjunktur, arbetsmarknad, globalisering. Det innebär att han bevakar och analyserar yttre och inre omvärldsfaktorer som påverkar medlemsföretagens verksamheter. Sina iakttagelser berättar han bland annat om i kvartalsvisa Konjunkturbrev och i olika sammanhang med fokus på svensk livsmedelsekonomi. Carl har en master i internationell politisk ekonomi och har under 20 års tid arbetat i olika roller med konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.