fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
NÄRINGSPOLITIK

Tre åtgärder som kan rädda Sveriges småskaliga livsmedelsproducenter

I mitten av mars drabbades Sveriges näringsliv av den värsta ekonomiska katastrofen i modern tid. Regeringen har sedan dess satt in en lång rad stödåtgärder. Dessa kommer dock inte räcka för att rädda de hundratals mindre livsmedelsproducenter som över en natt förlorade upp till 90 procent av sin försäljning. Nu kräver Livsmedelsföretagen ytterligare åtgärder.

En majoritet av företagen i den svenska livsmedelsindustrin är mikroföretag, dvs företag med färre än 10 anställda. Mindre företag har oftast små eller obefintliga marginaler, och för dessa har de ekonomiska konsekvenserna av pandemin varit brutala. Ett sådant företag är Jämtlands Bryggeri i Pilgrimstad, 3 mil sydost om Östersund.

− Jag har tvingats korttidspermittera samtliga mina nio anställda och mig själv, och utan den möjligheten hade risken varit stor att vi inte klarat den här fruktansvärt tuffa tiden. Men den här krisen är långt ifrån över. Särskilt för oss utanför storstäderna som är beroende av att turister kommer hit och att den lokala besöks- och restaurangnäringen är igång som vanligt, säger Anders Thelenius som driver Jämtlands Bryggeri.

Anders Thelenius på Jämtlands Bryggeri

Många bagerier, konditorier, bryggerier, charkuterier och andra småproducenter med merparten av sin försäljning via egen servering eller till hotell-, restaurang- och upplevelseindustrierna har tappat uppemot 90 procent av sin försäljning. För de här företagen har krisen varit ett stålbad, något som Hans Styrlander, ägare på Konditori Amarant i Torshälla, kan bekräfta.

− Med hårt arbete och flexibilitet är vi många som klarat oss, men reserverna är slut och många annars välskötta företag riskerar att gå i graven om inte ytterligare åtgärder sätts in, säger Hans Styrlander.

Hans Styrlander, ägare på Konditori Amarant

I krisens början satte Livsmedelsföretagen samman sju förslag till åtgärder för att stötta små och medelstora livsmedelsföretag. Förslagen presenterades för riksdag och regering, varefter de föreslagna åtgärderna har implementerats i varierande utsträckning.

− Att som företag tappa 50–90 procent av försäljningen är egentligen inget man överlever. Det är en total katastrof. Att fler företag inte redan gått i konkurs beror dels på regeringens stödåtgärder, dels på företagens och deras anställdas kreativitet, flexibilitet och jäklar anamma. Men tre månader in i krisen har många småföretag nått vägs ände. Man har gjort och testat allt, och för en del återstår bara konkurs. För andra handlar det om att komma tillbaks på fötter, få tillbaka framtidstron och våga börja återanställa permitterad personal, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

För att rädda de hårdast drabbade företagen, småproducenterna, krävs nu ytterligare insatser. Och de måste sättas in omgående. Livsmedelsföretagens bedömning är att åtgärderna med störst potential att hjälpa företagen att överleva den mest akuta krisen och börja ny- och återanställa är följande:

  1. Sänkta arbetsgivaravgifter året ut
  2. Utökat omställningsstöd
  3. Kontrollavgifter i nivå med övriga EU

− De senaste månadernas olika stödåtgärder har varit nödvändiga för att ställa om och behålla våra anställda. Men det är väldigt viktigt att det inte stannar vid en kortsiktig konstgjord andning. Får vi småföretag stöd genom hela krisen, i praktiken året ut, kommer vi kunna skynda på upptrappningen av vår produktion och de anställdas sysselsättning.  Vi vill inget hellre än att börja jobba för fullt och dra vårt strå till stacken för att få hjulen i Jämtland och Sverige att börja rulla igen, säger Anders Thelenius på Jämtlands Bryggeri.

− Nu när många tycks öppna upp lite mer är det viktigt att snabbt ingjuta mod i mindre företag. Småföretagare som vågar är en absolut nödvändighet för att återstarta svensk ekonomi, säger Hans Styrlander på konditori Amarant.

Här nedan presenteras de tre föreslagna åtgärderna mer utförligt.

1. Sänkta arbetsgivaravgifter året ut

Regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgifterna för maximalt 30 anställda per arbetsgivare har hjälpt många företag att överleva krisen. Då den bara gäller till och med juni ser vi dock en osäkerhet hos många företag kring hur man ska säkerställa full betalning från och med juli. Denna oro hämmar företagarnas tillförsikt och vilja att investera och återanställa.

För att gjuta mod i företagarna och öka antalet ny- och återanställningar förordar Livsmedelsföretagen en förlängning av de sänkta arbetsgivaravgifterna till och med årsskiftet.

2. Utökat omställningsstöd

Regeringen har beslutat om ett omställningsstöd där staten hjälper företag med särskilt stora omsättningstapp att betala fasta kostnader, personalkostnader exkluderat. Stödet föreslås bestämmas utifrån omsättningstapp, omfatta månaderna mars och april och träda i kraft i juli. För att motverka konkurser och massarbetslöshet och för att öka företagens trygghet i en extremt osäker tid är det viktigt att så snart som möjligt få systemet på plats.

Livsmedelsföretagen föreslår att omställningsstödet snarast möjligt utökas, dels genom ett tidigareläggande av förordningens ikraftträdande dels genom en förlängning av stödperioden.

Tidigareläggande av förordningens ikraftträdande

Förordningen som reglerar omställningsstödet föreslås träda i kraft i juli. Många företagare lider sedan mars av akut likviditetsbrist till följd av en minskad efterfrågan. För att de ska ha möjlighet att betala sina fasta kostnader bör förordningens ikraftträdande tidigareläggas. Annars är risken överhängande att företagen som förordningen syftar till att rädda går i konkurs precis innan stödet är på plats.

Förlängning av stödperiod

Ett besked från regeringen om förlängning av stödperioden skulle öka optimismen och minska oron inom det svenska näringslivet. Detta kommer att möjliggöra en snabbare återhämtning för svensk ekonomi och arbetsmarknad.

3. Kontrollavgifter i nivå med övriga EU

Sverige är ett av de EU-länder med högst kontrollavgifter, enligt vissa beräkningar till och med det EU-land som ligger allra högst. Kontrollavgifternas tas ut av kommunerna och Livsmedelsverket, och deras storlek sätts beroende på verksamhet och företagsstorlek. Från tiotals tusen kronor per år, för de minsta företagen, upp till tiotals miljoner kr per år för de största. Det står EU:s medlemsstater fritt att bestämma kontrollavgifterna och Sverige har bland de högsta. För slakterier kan de exempelvis vara fyra gånger högre i Sverige än i andra av EU:s medlemsstater. Den svenska modellen är att företagen helt ska bekosta kontrollen medan många andra länder väljer att dela på kostnaderna för att på så sätt stötta den inhemska industrin.

Ett antal kommuner har vidtagit egna åtgärder för att rädda livsmedelsproducerande företag under rådande omständigheter. Exempelvis har Trosa kommun valt att slopa avgifterna helt under 2020 medan Partille och Staffanstorp valt att tillfälligt avbryta debiteringen. Sveriges avgifter för livsmedelskontroll är avsevärt högre än i stora delar av Europa. Detta har länge varit en konkurrensnackdel för svensk livsmedelsproduktion, och i coronakrisen är de höga avgifterna en särskilt betungade post.

För att hjälpa de hårt prövade företagen och efter krisen få kontrollavgifter på en nivå som är konkurrenskraftig med övriga medlemsländer inom EU behöver Sverige långsiktigt sänka avgifterna permanent, effektivisera kontrollen och se över systemet för hur avgifterna sätts och tas ut.

Livsmedelsföretagen föreslår att Sverige omgående genomför en översyn av hur kontrollavgifterna sätts och tas ut i syfte att bättre harmonisera med övriga EU.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

− De här fantastiska företagen, ofta familjeägda och med stark lokal förankring, är själen och hjärtat i små och stora samhällen runtom i hela landet. Det är här och nu som det avgörs om de ska finnas kvar eller inte. Om vi inte hjälper dem genom den här fruktansvärda krisen så kommer vi förlora något viktigt, något som inte kan mätas i kronor och ören. Vårt budskap till regeringen är tydligt: det finns ingen tid att spilla. Inför våra åtgärder nu innan det är för sent för de här hårt kämpande företagen och deras anställda, säger Björn Hellman.

Axel Granath Sakkunnig, tf press- och mediechef 08-762 65 63070-521 65 63

Axel arbetar nära VD och övrig ledning i frågor rörande förhandling, kommunikation, näringspolitik och intern administration. Hösten 2020 kommer Axel även att vara tf press- och mediechef. Han är utbildad jurist men har tidigare arbetat inom bland annat kommunikation och affärsutveckling.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy