Pressträff Engångsplastutredningen 15 december 2020

Under en digital pressträff den 15 december 2020 presenterade Miljö- och klimatminister Isabella Lövin utredningen av åtgärdsförslag för att minska miljöeffekter från engångsplast. Utredningen är en del av januariavtalet och har gjorts i samband med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Texten är ett referat av Livsmedelsföretagens Marie Rydén.

Sverige har varit drivande i framtagandet av EU-direktivet för minskning engångsplast (Single Use Plastics Directive, 2019/904) och nu vill regeringen se ett ambitiöst genomförande av direktivet som minskar den nationella nedskräpningen. I dagsläget kommer 5% av de svenska utsläppen från plast. 270 tusen ton engångsförpackningar per år används i Sverige, ungefär hälften samlas in, 10-20 % materialåtervinns och 80% förbränns med de här förslagen skall 30-40% mer återvinnas.

Krav på återanvändning av plast, nytt pantsystem och nedskräpningsavgift

Förslaget från utredarna Malin Johannson och Anna Cedrum inkluderar de förbud som finns i EU-direktivet och även dess krav på minskad konsumtion. Utredarna klargjorde att förslaget till implementering inte omfattar de engångsartiklar som används i vården. För att öka återvinning så föreslår utredningen att ingen artikel som inte kan återvinnas får släppas ut på marknaden samt att år 2030 skall plastartiklar innehålla minst 30% återvunnen plast. För att minska riskerna att avfall uppstår föreslår utredningen att det byggs upp ett pantsystem för flergångsartiklar. Ansvaret för att utforma systemet läggs på de stora aktörerna som de små sedan kan ansluta till. Samtidigt förbjuds muggar som innehåller mer än 10% plast.

På grund av de rådande utmaningar för restaurangbranschen så skall detta börja gälla först 2024 och undantar då de minsta aktörerna som använder mindre än 100 muggar och matlådor per dag. Efter två år kommer detta undantag att minska till 50 muggar och lådor per dag.

För att åtgärda den nationell nedskräpningen så förslår man att producenterna skall få en nedskräpningsavgift i proportion till hur stor andel skräpet utgör av nedskräpningen. Pengarna från avgiften skall gå till kommunerna så att de kan städa och förväntas ge cirka 800 miljoner per år

  • 12,4 öre per cigarett
  • 0,4 öre per engångsmugg
  • 3,9 öre per portionssnus (utgör 14% av skräpet)

Det föreslås i enlighet med direktivet att det blir informationskrav på producenterna. Hur detta kommer att se ut i detalj sades inte vid pressträffen. Det skall också tas fram ett insamlingssystem för fimpar som bekostas av producenterna. Det är redan förbjudet att skräpa ned i Sverige men utredningen förslår att det undantag som finns för ringa nedskräpning tas bort (t.ex. fimpar, snus och godispapper) så att även detta blir straffbart och kan leda till böter. Fimparna motsvarar 108 ton plast per år.

Förslagen skickades ut på remiss 15/12 och senaste svarsdag är 15/3 2021. Efter remissvaren kommit in kommer regeringen att diskutera med Centern och Liberalerna hur de skall ta detta vidare.

Livsmedels­företagen om utredningen

Livsmedelsföretagen har haft kontinuerlig kontakt med utredarna och bidragit med kunskaper. Det är bra att utredarna i huvudsak har följt direktivet och att ytterligare förbud av engångsartiklar, som finns krav på i januariavtalet, stannade vid förbud mot muggar med mer än 10% plast.

Utredningen föreslår också en särskild avgift på snus, vilket var oväntat då snus har redan en punktskatt på 459 kr/kg som mer än väl täcker samhällskostnaderna för snusning. Vi ser det dock som positivt att undantaget för ringa nedskräpning tas bort men för att skärpta straffbestämmelser för nedskräpning skall ha effekt behöver åtgärder som ser till att dessa efterlevs bli bättre, 2019 fälldes endast 103 personer för nedskräpning.

Livsmedelsföretagen kommer gå igenom förslagen och förankra vårt remissvar genom våra referensgrupper. Har ni några kommentarer så hör av er till vår näringspolitiska expert Marie Rydén.

Marie Rydén

Näringspolitisk expert