fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
CORONAKRISEN | ARBETSGIVARFRÅGOR

Coronakrisen – viktig information för arbetsgivare

Här hittar du dels allmän information från myndigheterna och dels råd och tips från Livsmedelsföretagen om hur du som arbetsgivare bör agera för att minimera riskerna för dina anställda och företaget. Vi bevakar utvecklingen noggrant och uppdaterar informationen löpande. (English version available)

Det finns ännu inte några tydliga offentliga rekommendationer om hur frågor relaterade till virusspridningen ska hanteras från ett arbetsrättsligt/arbetsgivarperspektiv. Mot den bakgrunden har Livsmedelsföretagen sammanställt information för våra medlemmar om de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har enligt lag, författning och kollektivavtal i några olika typsituationer (det är inte en uttömmande uppräkning) och även generella tips och kommentarer som kan tjäna som vägledning för arbetsgivare i olika situationer.

Det är dock viktigt för varje företag att ständigt hålla sig uppdaterad med information från berörda myndigheter och baserat på detta bedöma hur eventuellt uppkomna situationer ska hanteras. I takt med att läget förändras kan också vår information komma att revideras. 

Here you can find the information in English

Om den anställde insjuknar

Om den anställde insjuknar med influensasymptom inom 14 dagar efter att ha besökt ett enligt Folkhälsomyndigheten identifierat riskområde, eller annars uppvisar symptom på även lindrig luftvägsinfektion, uppmanas denne att kontakta Vårdguiden på telefonnummer 1177. Risken för samhällsspridning i Sverige bedöms nu som mycket hög och det är viktigt att ta alla symptom på luftvägsinfektion/influensa på största allvar.

Om det konstateras att den anställde smittats av coronavirus och på grund av sjukdom inte kan arbeta gäller vanliga sjukregler om sjukanmälan, sjuklön och sjukpenning.

Genom beslut av regeringen avskaffas karensavdraget tillfälligt. Förhoppningen är att åtgärden skall öka människors benägenhet att stanna hemma vid sjukdom och därmed minska smittspridningen. Åtgärden innebär att den anställde inte går miste om hela inkomsten motsvarande den första sjukdagen, istället går staten in och ersätter detta genom att Försäkringskassan betalar ut sjukpenning för den tiden. Arbetsgivaren har därefter sjuklöneansvaret dag 2-14 av sjukperioden, precis som vanligt.

Regeringen har också beslutat att det inte skall uppställas krav på läkarintyg under sjuklöneperioden utan att den anställde kan vara hemma upp till 14 dagar utan läkarintyg.

Beslut har också fattats om att staten under april och maj månad tillfälligt tar hela kostnaden för alla sjuklönekostnader. Exakt hur dessa beslut i praktiken kommer att hanteras är ännu inte helt fastställt varför Livsmedelsföretagen kommer att återkomma med mer information när så sker.

Om den anställde inte är för sjuk för att arbeta men läkare har förbjudit den anställde att arbeta eftersom denne är misstänkt smittbärare

Om den anställde enligt läkare inte får arbeta på grund av att denne är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom kan den anställde få smittbärarpenning, som utbetalas av Försäkringskassan.

För att få smittbärarpenning krävs alltså ett läkarintyg som visar att den anställde inte får arbeta på grund av risken för smitta samt att den anställde av den anledningen måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst. Mer information om detta finns på Försäkringskassans hemsida.

För det fall den anställde beviljas smittbärarpenning enligt ovan har flera av våra kollektivavtal regler om löneutfyllnad under viss tid, se efter vad som gäller i de för er aktuella avtalen.

Kan arbetsgivaren förbjuda en anställd att komma till arbetet på grund av oro för att den anställde är smittbärare eller annars för att undvika spridande av smitta?

Enligt arbetsmiljöverkets regler ska en arbetsgivare, bland annat genom riskbedömningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att anställda utsätts för ohälsa. Med stöd av detta har en arbetsgivare rätt att tillfälligt neka en anställd från att vistas på arbetsplatsen. Den anställde bör i ett sådant fall uppmanas att kontakta sjukvården för kontroll.

Om arbetsgivaren, under en kortare period, beslutar att neka en anställd att komma till arbetet utan att den anställde är sjuk eller av läkare är bedömd som smittbärare har den anställde normalt sett rätt till lön.

Överväg hemarbete

Det finns ingen laglig rätt att få arbeta hemifrån. Om den anställde gör detta utan arbetsgivarens medgivande står den anställde inte till arbetsgivarens förfogande och har då ingen rätt till lön. Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas från och med den 16 mars att anställda i Stockholmsregionen som kan arbeta hemifrån också ska göra det.

För de anställda som har möjlighet att arbeta hemifrån kan arbetsgivaren dock som en möjlig lösning, i dialog med den anställde, fatta ett beslut om hemarbete med rätt till lön under en kortare period.

Motivera beslut

Arbetsgivaren bör, både i fall där man tillfälligt beslutar att neka den anställde tillträde till arbetsplatsen och i fall där man tillfälligt beslutar om hemarbete ha en tydlig dialog med den anställde. Arbetsgivaren bör tydligt motivera skälen till beslutet, den avsedda tidsperioden och även redogöra för hur återgång/en dialog om återgång i arbete på arbetsplatsen ska ske så att några frågetecken inte uppstår i efterhand.

Använd teknikens möjligheter

Arbetsmiljölagen innebär en skyldighet för arbetsgivare att uppnå och upprätthålla en god arbetsmiljö. Var kreativ och använd teknikens möjligheter som exempelvis telefon- eller videokonferenser istället för fysiska möten som ett sätt att undvika risken för smittspridning.

Vad gäller vid tjänsteresor?

Huvudregeln är att om det ingår i den anställdes arbetsuppgift att resa i tjänsten och den anställde vägrar att göra detta så kan det utgöra en arbets- eller ordervägran.

Å andra sidan har arbetsgivaren en långtgående skyldighet att sörja för en god arbetsmiljö, vilket kan sätta gränser för arbetsledningsrätten. Detta kan exempelvis innebära att arbetsgivaren inte kan beordra den anställde att utföra arbete i ett område som är särskilt farligt ur smittspridningssynpunkt (men sådan arbetsskyldighet kan likväl föreligga inom vissa yrken eller arbeten). Om det är en tjänsteresa till ett område utanför riskområde gäller huvudregeln att den anställde är skyldig att resa om detta är normalt i dennes arbetsuppgifter. En individuell prövning är dock klok och kan krävas enligt arbetsmiljörättsliga regler.

Vad gäller tjänsteresor är det viktigt att hålla sig uppdaterad om Utrikesdepartementets och Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt ha en löpande dialog med de anställda om aktuella rutiner och rekommendationer för tjänsteresor. Som företag kan man också överväga att förändra rutinerna för hur man reser, exempelvis kanske man kan styra bort resor med allmänna kommunikationer till förmån för bil.

Dialog inför återkomst efter utlandsvistelse

Du som arbetsgivare ska i första hand vända dig till Folkhälsomyndigheten och Utrikesdepartementet för aktuell information om riskområden för coronaviruset. I nuläget avråder UD från alla icke nödvändiga resor till alla länder och tidigare beslut om avrådan för specifika länder gäller alltjämt.

Om en anställd har befunnit sig utomlands kan arbetsgivaren informera den anställde om att denne ska ta kontakt med arbetsgivaren innan återvändandet till arbetsplatsen. Detta för att kunna föra en dialog om hur denne mår, om det kan ha funnits någon risk för smitta under vistelsen och hanteringen framåt.

Vad gäller om en anställd på eget initiativ reser till ett område som redan innan avfärd klassats som ett riskområde?

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att anställda utsätts för ohälsa. Därför kan arbetsgivaren, som vi redogjort för ovan, med stöd av arbetsmiljölagen neka arbetstagaren tillträde till arbetsplatsen och besluta om hemarbete oavsett om arbetstagaren uppvisar symptom på sjukdom. Huvudregeln är då att den anställde har rätt till lön.

Arbetsgivaren kan också informera om att coronaviruset är klassat som en allmänfarlig sjukdom vilket innebär att smittskyddslagen är tillämplig. Den innehåller bland annat en bestämmelse om att den som vet eller har anledning att misstänka att denne bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk.

Andra arbetsrättsliga åtgärder

Omfördela arbetsuppgifter

Arbetsgivaren kan med stöd av sin arbetsledningsrätt fördela om arbetsuppgifter och omplacera medarbetare. Detta kan vara åtgärder som underlättar för att exempelvis täcka hastigt uppkomna personalbortfall på grund av sjukdom. Det är i många fall nödvändigt med snabba beslut för att upprätthålla verksamheten. Arbetsgivaren bör, förutsatt att det är tillfälliga och kortvariga förändringar, informera den lokala arbetstagarorganisationen. Om det blir fråga om längre eller större förändringar är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt medbestämmandelagen innan beslut fattas.

Om förskola/skola stänger

För det fall en skola/förskola stänger kan det medföra praktiska problem då föräldrar i många fall, främst vad avser yngre barn, behöver lösa barnomsorgen. I nuläget finns det inga särskilda ledighetsrätter/ersättningar för detta utan det som gäller är sedvanliga ledighetsmöjligheter. Det kan vara aktuellt att överväga att bevilja tjänstledighet, semester eller föräldraledighet. Det kan också vara aktuellt att se över möjlighet att lägga ut inarbetad kompensationsledighet eller medge hemarbete.

”Vab”, vård av barn, är i nuläget inte aktuellt att använda om det inte är så att barnet är sjukt eller smittbärare. ”Vab” utges inte för att vara hemma med barn för att undvika smitta, och det anges inga undantag för det fall man inte väljer utan måste hålla barnet hemma, se information hos Försäkringskassan under ”Ersättning för vab”.

Korttidspermittering

Regeringen har den 16 mars beslutat om krispaket för svenska företag och jobb, i vilket en åtgärd är möjlighet till korttidspermittering. Korttidspermittering innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad medan den anställde får ut över 90 % av lönen. Förslaget träder i kraft den 7 april och gäller under 2020 men det tillämpas från och med den 16 mars. Livsmedelsföretagen har den 18 mars tecknat avtal om korttidspermittering med samtliga våra fackliga motparter.

Avtal klart med Livs om korttidspermittering

Korttidspermittering – bakgrund, fakta och tillämpning

Lyssna på dina anställda

Var lyhörd inför de anställdas funderingar eller oro för coronaviruset. Det kan vara klokt att gå ut med företagsinterna riktlinjer om hanteringen på företaget. Frågor och hantering kopplade till coronaviruset kan hanteras i samverkan med exempelvis skyddsombud och företagshälsovård.

Är du medlem i Livsmedelsföretagen och har fler frågor?

Hör i så fall av dig till vår arbetsgivarrådgivning på 08 – 762 65 50 eller e-post radgivning@li.se.

Så här skriver Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten uppmanar människor med symtom, även milda, att begränsa sociala kontakter för att inte smitta andra. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet. Symtom på infektion är luftvägssymtom, feber eller hosta.

  • Alla med symtom på luftvägsinfektion, även lindriga, uppmanas nu att avstå sociala kontakter som riskerar att sprida smitta.
  • För dig som arbetar inom äldreomsorg och vård av äldre är det extra viktigt att du inte går till jobbet om du får symtom på luftvägsinfektion.
  • Du som anhörig bör undvika onödiga besök på sjukhus och äldreboenden och aldrig göra ett besök om du har luftvägssymtom.

Folkhälsomyndigheten: Spridningen av covid-19 är en pandemi

Folkhälsomyndigheten: Flera tecken på samhällsspridning av covid-19 i Sverige

Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om coronaviruset

Så här skriver Livsmedelsverket

”I nuläget vet vi att coronavirus sprids genom kontakt mellan människor eller genom hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta. Det finns ingenting som tyder på att viruset kan spridas genom att man äter mat eller dricker vatten.

Kunskap från tidigare utbrott med liknande coronavirus visar att denna typ av virus smittar från sjuka personer och inte genom ytor som till exempel livsmedel och livsmedelsförpackningar.”

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida

Här hittar du mer information

Arbetsmiljöverket om coronaviruset

Folkhälsomyndigheten om coronaviruset

Försäkringskassan om smittbärarpenning

Livsmedelsverket om sjukdomsutbrott

Utrikesdepartementets reserekommendationer

Vårdguiden om coronaviruset

Krisinformation.se

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy