Ny rapport: Kompetensbristen livsmedelsindustrins största utmaning
Trots ett antal väldigt utmanande år så vill 9 av 10 svenska livsmedelsproducenter öka produktionen de kommande fem åren. Det största hindret är kompetensbrist – 7 av 10 företag har svårare att hitta rätt kompetens idag jämfört med för fem år sedan. Det visar en ny rapport från Livsmedelsföretagen som vill se en nationell strategi för kompetensförsörjning.
För den svenska livsmedelsindustrin har åren efter coronapandemin präglats av rekordstora kostnadsökningar, minskande försäljning och sjunkande lönsamhet. Trots detta finns det en stor framtidstro bland producenterna. Företag som Arla, Lantmännen, Scan och Pågen har nyligen gjort eller annonserat stora investeringar; en utveckling som speglas i en ny kompetensrapport från bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
I rapporten anger en stor majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar, 85 procent, att de vill öka produktionen de kommande fem åren. Även på kort sikt vill företagen producera mer – två av tre livsmedelsföretag vill öka produktionsvolymerna redan i år. Det största hindret för företagens ambitioner är kompetensbrist. Sju av tio företag anger att det har blivit svårare att få tag på rätt kompetens i dag jämfört med för fem år sedan. Och tre av fyra uppger att de har upplevt negativa konsekvenser till följd av att de inte lyckats rekrytera medarbetare med den utbildning och erfarenhet de sökte efter.
– Det här handlar om mer än outnyttjad potential eller uteblivna investeringar. Kompetent personal är helt avgörande för industrins konkurrens- och motståndskraft, och därmed för Sveriges välfärd och trygghet. Utan tillgång till välutbildade anställda riskerar industrin att tyna bort, säger Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.
Du hittar hela rapporten här.
Väldigt svårt att hitta teknisk personal
Flera av yrkesrollerna som företagen har stora utmaningar med att rekrytera är samma roller som många andra industrier och branscher har behov av att anställa till 2028, som industrielektriker, automationstekniker, drift- och underhållstekniker och ingenjörer inom automation och underhåll. Runt hälften säger också att det är en utmaning att få tag på processoperatörer respektive livsmedelsoperatörer – de yrkesroller det kommer att behövas anställas flest av under de kommande åren.
– Företagens tillväxtvilja matchar ambitionerna i Livsmedelsstrategin 2.0 om att svensk mat ska ta en större plats både i Sverige och i utlandet, att livsmedelsindustrins lönsamhet och konkurrenskraft ska stärkas, och att Sveriges försörjningsförmåga ska öka. Men då måste det finnas tillgång på nya medarbetare utbildade att arbeta i en industri som just nu genomgår stora skiften för att bli mer digitaliserad, automatiserad och hållbar, säger Karin Thapper.
Livsmedelsföretagens 750 medlemsföretag, som i dag sysselsätter omkring 45 000 personer, kommer att behöva rekrytera tusentals nya medarbetare de kommande åren. Och det räcker inte med att ersätta pensionsavgångarna – i rapporten säger 40 procent av företagen att de kommer att behöva öka antalet anställda fram till 2028. Det innebär att allt fler personer måste ges möjlighet att söka sig till branschen, genom fler utbildningar riktade mot livsmedelsindustrin och fler utbildningsplatser på för företagen relevanta utbildningar.
Det svenska utbildningssystemet levererar inte
Dagens utbud av utbildningar anpassade för livsmedelsindustrin är mycket begränsat och i vissa fall obefintligt. För att livsmedelsindustrin ska få tag i den kompetens den har behov av under de kommande åren – en kritisk förutsättning för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna utvecklas och öka enligt målen i den nationella livsmedelsstrategin – krävs ordentliga satsningar på livsmedelsrelevanta utbildningar.
– Tyvärr tvingas vi konstatera att det svenska utbildningssystemet inte levererar grundutbildad personal. Till stor del saknas utbildningar som möter företagens behov inom avgörande delar av livsmedelskedjan, i synnerhet till livsmedelsindustrin. Industrin har dessutom en stor potential att verka som en integrationsmotor som erbjuder möjligheter för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden, säger Karin Thapper.
Läs även: Var ska livsmedelsindustrin hitta 20 000 nya medarbetare? (2023)
Efterlyser nationell strategi för kompetensförsörjning
För att öka tillgången på kvalificerade anställda vill Livsmedelsföretagen se en väl genomtänkt och långsiktig nationell kompetensstrategi för svensk livsmedelsproduktion som inkluderar alla delar och nivåer i utbildningssystemet. I rapporten listar Livsmedelsföretagen 20 konkreta förslag på vad som bör ingå i strategin, däribland:
- Inrätta branschråd för att stärka myndigheternas samarbete med livsmedelsföretag och branschorganisationer på kompetensförsörjningsområdet.
- Arbetsförmedlingen behöver inrätta en nationell branschsamordnare som kan livsmedelsindustrin.
- Utforma gymnasiala utbildningar för att bättre möta behoven av personal främst inom processteknik-livsmedel, automation, drift- och underhåll, bageri och konditori samt kött och chark.
- Planera och dimensionera fler utbildningar och platser inom Yrkesvux utifrån livsmedelsföretags behov.
- Avskaffa de nya kraven på att arbetskraftsinvandrare måste få en lön på minst 90% av medianlönen i Sverige.
- Ge bärföretag möjlighet att få arbetskraft från tredje land.
- Stärk LiFT forskarskola genom statlig finansiering tillsammans med befintliga finansiärer från näringsliv och akademi.
- Genomför satsning på kunskapslyft för befintligt anställda med ett stimulansstöd.
Du hittar hela rapporten här.
För mer information
