”Var tror finansministern att producenterna ska göra av sina ökade kostnader?”
Finansminister Elisabeth Svantesson har flera gånger uppmanat dagligvaruhandeln att ”pressa leverantörerna” för att på så sätt få ner matpriserna. Hennes uttalanden har fått Livsmedelsföretagen, som företräder 800 svenska livsmedelsproducenter, att reagera och publicera helsidesannonser i Aftonbladet, Expressen, DI och DN.
Jimmy Sandell är kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation för svenska producenter av mat och dryck. Enligt Sandell har finansministerns uttalanden skapat stor frustration och oro hos Livsmedelsföretagens 800 medlemsföretag. Det är Livsmedelsföretagens medlemmar som står för lejonparten av den svenska livsmedelsproduktionen, och många av dem är helt eller delvis beroende av de tre största dagligvarukedjorna för att kunna sälja sina produkter.
Producenternas kostnader är fortfarande väldigt höga, och Sandell menar att finansministern genom sina uttalanden gör det nästintill omöjligt för handeln att släppa igenom nödvändiga prishöjningar. Livsmedelsföretagens öppna brev, med rubriken ”Finansministern! Hoho! Är du där?”, publicerades i Aftonbladet den 25 mars och i DN, DI och Expressen den 27 mars. Jimmy Sandell hoppas nu att Livsmedelsföretagen så fort som möjligt ska få träffa finansministern.
Jimmy, varför gör Livsmedelsföretagen den här annonskampanjen?
– När finansministern går ut i media om och om igen och säger att de tre stora dagligvarukedjorna ska ”pressa leverantörerna”, dvs våra medlemsföretag, då måste vi reagera. Våra medlemmar är redan under ett enormt tryck och många av dem kämpar för att överleva.
– Svensk livsmedelsproduktion har aldrig varit så pressad som nu. Svenska producenter av mat och dryck har sedan 2021 drabbats av extrema kostnadsökningar på allt som krävs för att producera livsmedel. Kostnadsökningarna beror på externa faktorer och kriser utanför producenternas kontroll, bland annat kvardröjande effekter av pandemin, dåliga skördar, globala flaskhalsar och kriget i Ukraina. I Sverige förvärras situationen av höga elpriser och av den svaga kronan som kraftigt fördyrar allt som måste importeras. Det har blivit en perfekt storm av kriser som drivit upp producenternas kostnader till rekordhöga nivåer.
Läs mer: Starkt fokus på lågpris och EMV slår hårt mot svenska livsmedelsproducenter
Läs mer: Debatt: Riksbanken måste erkänna sitt ansvar för inflationen
Vad är det som är fel med det finansministern säger?
– En hel del tyvärr. Ministern verkar tro att om bara dagligvaruhandeln sätter press på producenterna så kommer de höga kostnaderna försvinna. Men så är det givetvis inte. Det finansministern har gjort är i praktiken att ge dagligvaruhandeln frikort att säga nej till nödvändiga prishöjningar som våra medlemmar måste göra för att inte gå i konkurs.
– Var tror finansministern att producenterna ska göra av sina ökade kostnader? Det senaste året har våra medlemsföretag sett sin lönsamhet och försäljning rasa på ett sätt som saknar motstycke. De flesta av dem har väldigt små marginaler och har inget annat val än att skicka vidare åtminstone en del av sina kostnadsökningar. Samtidigt ska man veta att konkurrensen inom livsmedelsindustrin är extremt hård. Det finns runt 4 000 producenter bara i Sverige och 300 000 till inom EU, vilket innebär att man som svensk producent bara höjer sina priser om man absolut måste.
– Finansministern hävdar också att de svenska matpriserna ökar mycket mer än i till exempel Danmark och Finland. Men faktum är att justerat för kronans försvagning så har de svenska matpriserna sedan början av 2022 stigit mindre än i jämförbara länder. Mindre alltså, inte mer. Det borde en finansminister ha koll på.
Läs mer: Chefsekonomen: ”Vad är det finansministern inte förstår”
Läs mer: Därför stiger svenska matpriser mer än norska
Men måste inte producenterna också ta ansvar för att trycka ner inflationen?
– Finansministern säger att alla måste ta ansvar och det håller vi med om. Våra medlemmar gör sitt yttersta för att absorbera de höga kostnaderna och hålla nere priserna. Men det går bara till en viss gräns, och går man över den väntar uppsägningar, konkurser och en kraftigt försvagad försörjningsförmåga. Vem tar ansvar då?
– Jag är nog inte ensam om att fundera på varför ministern inte vill pressa bankerna till att sänka räntan. Eller drivmedelsbolagen till att sänka priset på bensin och diesel? Eller elbolagen till att sänka elpriserna? Vad får finansministern att tro att just svenska livsmedelsproducenter och lantbrukare på något magiskt vis kan få de höga kostnaderna att försvinna?
– När en viktig och mäktig person som finansministern uttalar sig så får det fäste i debatten och hos allmänheten. Det hon har sagt om livsmedelsbranschen de senaste veckorna är fel på många sätt och då har vi en skyldighet att säga ifrån. Hennes uttalanden kan i värsta fall bidra till att utarma den svenska livsmedelsproduktionen och försörjningsförmågan. Och det är motsatsen till att ta ansvar.
Om finansministern bjuder in er, vad kommer ni säga till henne?
– Ja tack, vi kommer direkt! Vissa kallas upp till finansministern. Vi vill inget hellre än att träffa henne. Först och främst kommer vi berätta hur hårt pressade de svenska producenterna är och hur de kämpar för att överleva. Därefter kommer vi förklara varför hennes uttalanden om de svenska matpriserna inte stämmer. Slutligen kommer vi ge henne konkreta exempel på vad regeringen kan göra för att det ska bli enklare och billigare att producera livsmedel i Sverige.
Vad gör ni om hon inte svarar?
– Då fortsätter vi med att förklara det allvarliga läget för alla, inklusive övriga ministrar i regeringen, som är redo att lyssna på fakta och som vill bidra till en konkurrens- och motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion.
Många skyller de höga priserna på dagligvaruhandeln. Vad säger ni om det?
– När det gäller konkurrensen inom dagligvaruhandeln finns det väldigt mycket att önska och vi hade gärna sett ökad konkurrens. Men de höga priserna beror inte på den bristande konkurrensen. Det som har orsakat den här kostnadskrisen är externa faktorer och kriser utanför livsmedelsbranschens kontroll, något som vi har försökt förklara för media och politiker sedan 2021.
Läs mer: Debatt: Populistiskt myggsilande stärker inte Sveriges försörjningsförmåga
Men dagligvaruhandeln skyller ju på er?
– Jo, vi har såklart noterat det och det är väldigt olyckligt. De vet likaväl som vi vad det är som orsakar de här kostnadsökningarna och hur hårt pressade våra medlemmar är. Jag hade önskat att handeln hade kunnat hjälpa oss och lantbruket att förklara för politikerna och allmänheten varför matpriserna ökar så mycket. Det hade gjort stor skillnad.
– Men det är inte för sent än. Vi samarbetar väldigt gärna. Både för att ta oss ur den här krisen och för att stärka och rusta den svenska livsmedelssektorn för framtiden.
