fbpx
Hoppa till innehåll

Ursäkta röran! Vi utvecklar webbplatsen. Vi ber om överseende med detta. Mejla info@li.se om du vill rapportera ev felaktigheter.

Sveriges tredje största industri

Den svenska livsmedelsindustrin är landets tredje största industrigren. År 2021 omsatte den 200 miljarder kronor, sysselsatte 55 000 personer och exporterade till ett värde av 65 miljarder kr. Men livsmedelsindustrins betydelse för Sverige är långt större än så.

Ekonomi och konjunktur

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och en hörnsten i den svenska ekonomin. Här hittar du vår chefekonom Carl Eckerdals kvartalsvisa konjunkturbrev tillsammans med fakta och statistik över den svenska livsmedelsindustrin.

Vi finns i hela Sverige

Livsmedelsindustrin är en av Sveriges mest geografiskt spridda industrier, med företag från Visby till Uddevalla och från Ystad till Haparanda. På många platser runtom i landet är industrin den största arbetsgivaren och bidrar till att hålla hela Sverige levande.

Vi arbetar med livsmedel

I Sverige sysselsätter livsmedelsindustrin nästan 55 000 personer, varav många är unga och/eller med utländsk bakgrund. Här hittar du intervjuer med personer som arbetar med livsmedel, fakta om vem som arbetar inom industrin och länkar till utbildningar och jobbsatsningar.

En framtidsindustri

Vi står inför en rad stora globala utmaningar; som klimatförändringar, en försämrad folkhälsa och en växande befolkning. Livsmedelsindustrin har både ett ansvar och en möjlighet att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Ett engagerat hållbarhetsarbete och satsningar på forskning och innovation är avgörande i den här viktiga framtidsindustrin.

Om krisen kommer

Även under den mest intensiva fasen av coronapandemin uppstod det aldrig någon matbrist. Produktionen av livsmedel fortsatte. Men vad händer vid en ännu större kris?

Behövs vi?

Måste vi ha en inhemsk produktion av mat och dryck? Svaret på den frågan beror helt och hållet på vad du tycker är viktigt. Här förklarar Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman hur han ser på saken.

9 bra saker med svensk livsmedelsindustri

Svenska livsmedelsföretag producerar oerhört god mat och dryck. Men svenska livsmedel har många andra fördelar också som kan vara bra att känna till.

Säker mat och hög kvalitet

Sverige har världens högsta standard för livsmedelssäkerhet. I Sverige utför både producenter och myndigheter regelbundna kontroller och uppföljningar av livsmedelsproduktionen. Så när du äter svensk mat kan du känna dig trygg.

Lägst antibiotikaanvändning

Den ökande antibiotikaresistensen är ett mycket allvarligt problem i många delar av världen, dock inte i Sverige. Svenska bönder använder minst antibiotika inom EU. I Danmark används tre gånger mer antibiotika och i Tyskland används drygt sju gånger mer. Italien och Spanien har 20 respektive 17 gånger högre antibiotikaförbrukning än Sverige.

En integrationsindustri

Av alla Sveriges industrier har livsmedelsindustrin näst högst andel utlandsfödda anställda. För många nya svenskar är det livsmedelsindustrin som ger dem deras första jobb i det nya landet och visar dem vägen in i det svenska samhället.

Världens bästa djurskydd

Användningen av bekämpningsmedel är mycket begränsad i Sverige. När det gäller växtodling har Sverige ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler, som gör att svenska livsmedel håller hög klass. Sädesslagen som svenska bönder odlar på sina fält är bland de renaste inom EU. De strikta reglerna för växtskyddsmedel gör att det finns minimalt med rester kvar i svenska livsmedel.

Ambitiösa hållbarhetsmål

En stor del av den svenska livsmedelsindustrin har anslutit sig till Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest. I manifestet återfinns bland annat mål om att senast år 2030 vara fossilfria, halvera matsvinnet och uppnå 100% material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag.

Goda arbetsvillkor och trygga arbetsplatser

Svenska livsmedelsproducenter tar frågor om goda arbetsvillkor på stort allvar. Industrin har sedan många år ett nära samarbete med facken kring trygghet och säkerhet på arbetsplatsen. Alla företag som är medlemmar i Livsmedelsföretagen tecknar kollektivavtal som ger de anställda bra villkor när det gäller pension, försäkringar, fortbildning och stöd vid arbetslöshet.

Rena råvaror och rena livsmedel

Användningen av bekämpningsmedel är mycket begränsad i Sverige. När det gäller växtodling har Sverige ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler, som gör att svenska livsmedel håller hög klass. Sädesslagen som svenska bönder odlar på sina fält är bland de renaste inom EU. De strikta reglerna för växtskyddsmedel gör att det finns minimalt med rester kvar i svenska livsmedel.

Tusentals jobb i hela landet

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och finns i hela landet. Industrin sysselsätter idag ca 55 000 personer, men antalet som är beroende av den svenska livsmedelsproduktionen är mycket högre. Genom att välja svenska livsmedel vet du att produktionen har skett under goda arbetsförhållanden som lever upp till svensk lagstiftning.

En vetenskaplig syn på mat och hälsa

När det gäller sambandet mellan mat och hälsa utgår den svenska livsmedelsindustrin från Livsmedelsverkets vetenskapligt baserade kostråd. De bygger i sin tur på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är framtagna av över 100 etablerade forskare inom mat och hälsa. NNR ligger även till grund för Nyckelhålsmärkningen som många företag använder vid framtagandet av nya produkter.

Vår plats i livsmedelskedjan

Det är inte alldeles lätt att som utomstående hålla reda på vem som gör vad inom livsmedelsbranschen. Ett livsmedels väg från bondens jord till konsumentens bord är lång och vindlande och innehåller flera olika led. Den här vägen brukar kallas för livsmedelskedjan och består i huvudsak av tre led, varav livsmedelsproducenterna är ett.

Det första ledet är bonden eller lantbrukaren som odlar råvarorna som är grunden i alla våra livsmedel. Inom branschen kallas det här ledet även för primärproduktion.

Det andra ledet är våra medlemsföretag, livsmedelsproducenterna, ibland även kallade förädlingsledet. De tar lantbrukarnas råvaror och förädlar/processar dem till färdiga livsmedel som förpackas och transporteras ut till nästa led. Det tredje ledet är dagligvaruhandeln, som till största del utgörs av livsmedelsbutiker.

Det är här de flesta konsumenter kommer i kontakt med livsmedelsbranschen. Butikerna köper råvaror av lantbrukarna och färdiga livsmedel av producenterna, och säljer sedan dessa vidare till slutkonsumenten.

Givetvis säljs inte alla livsmedel exakt på det här viset. I vissa fall säljer både bonden och producenten direkt till konsumenten utan att gå via dagligvaruhandeln. Men det mesta av vår mat och dryck köper vi trots allt i livsmedelsbutiker.

Ekonomi och konjunktur

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och en hörnsten i den svenska ekonomin. Här hittar du vår chefekonom Carl Eckerdals kvartalsvisa konjunkturbrev tillsammans med fakta och statistik över den svenska livsmedelsindustrin.

Vi finns i hela Sverige

Livsmedelsindustrin är en av Sveriges mest geografiskt spridda industrier, med företag från Visby till Uddevalla och från Ystad till Haparanda. På många platser runtom i landet är industrin den största arbetsgivaren och bidrar till att hålla hela Sverige levande.

Vi arbetar med livsmedel

I Sverige sysselsätter livsmedelsindustrin nästan 55 000 personer, varav många är unga och/eller med utländsk bakgrund. Här hittar du intervjuer med personer som arbetar med livsmedel, fakta om vem som arbetar inom industrin och länkar till utbildningar och jobbsatsningar.

En framtidsindustri

Vi står inför en rad stora globala utmaningar; som klimatförändringar, en försämrad folkhälsa och en växande befolkning. Livsmedelsindustrin har både ett ansvar och en möjlighet att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Ett engagerat hållbarhetsarbete och satsningar på forskning och innovation är avgörande i den här viktiga framtidsindustrin.

Om krisen kommer

Även under den mest intensiva fasen av coronapandemin uppstod det aldrig någon matbrist. Produktionen av livsmedel fortsatte. Men vad händer vid en ännu större kris?

Behövs vi?

Måste vi ha en inhemsk produktion av mat och dryck? Svaret på den frågan beror helt och hållet på vad du tycker är viktigt. Här förklarar Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman hur han ser på saken.