Ekonomi och konjunktur
Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och en hörnsten i den svenska ekonomin. Här hittar du fakta och statistik om den svenska livsmedelsindustrin och vår chefekonom Carl Eckerdals kvartalsvisa konjunkturbrev.
Totalt finns det cirka 2900 livsmedelsproducerande företag i Sverige. 800 av dessa är medlemmar i Livsmedelsföretagen och de producerar drygt hälften av alla livsmedel som konsumeras i Sverige. Tillsammans omsätter våra medlemsföretag drygt 200 miljarder kronor, sysselsätter 55 000 personer och exporterar till ett värde av 65 miljarder kronor. Indirekt sysselsätter industrin ytterligare 100 000 personer i hela landet.
Dominerande i storlek bland de svenska livsmedelsföretagen är slakt- och chark, mejeri samt bageri som tillsammans står för närmare hälften av antalet sysselsatta. Nästan hälften av livsmedelsföretagen finns inom bageri och konditori.
Utöver att vara Sveriges tredje största industri (utifrån omsättning, antal företag och produktionsvärde) är livsmedelsindustrin även en av de mest dynamiska. Under perioden 2016–2019 startades ca 700 nya livsmedelsföretag. Det finns ingen annan industrigren där det startas så många nya företag som skapar spännande jobb, inte minst åt ungdomar och nya svenskar. Industrins betydelse för det svenska samhället och Sveriges ekonomi kan inte överskattas.
Kostnadskrisen 2021-2022
Sedan början av 2021 har livsmedelsproducenter världen över drabbats av kraftiga kostnadsökningar. Rå- och insatsvaror, transporter, förpackningsmaterial, elektricitet och drivmedel – allt som krävs för att producera livsmedel blivit extremt mycket dyrare. Kortfattat handlar det om effekter av coronapandemin i kombination med följdverkningar av Rysslands invasion av Ukraina.
Svenska livsmedelsproducenter är inte undantagna. Kostnadsökningarna är de största i modern tid, och det finns ingen idag aktiv livsmedelsproducent som har upplevt något liknande. I skrivande stund (augusti 2022) finns det inga tecken på att kostnadskrisen kommer avta i närtid.
- Livsmedelsproducenternas kostnader ökade 23 % i maj – största ökningen sedan 1991
- Debatt: ”Matkedjor stoppar behövliga prisökningar”
- Kostnadskrisen: ”För många av oss små och mellanstora producenter handlar det nu om liv eller död”
Förutsättningar för svenska livsmedelsföretag
Det finns både för- och nackdelar med att producera livsmedel i Sverige.
Å ena sidan är industrin utsatt för extremt hård priskonkurrens från företag i länder med lägre kostnadsnivåer. Bara inom EU finns över 300 000 livsmedelsproducenter som alla har tillgång till den svenska marknaden.
Industrin är hårt pressad även på hemmaplan. Sveriges 3000 livsmedelsproducenter tävlar om att få plats på hyllorna hos de tre största livsmedelskedjorna som tillsammans kontrollerar över 90 % av marknaden. Den svenska dagligvarumarknaden är EU:s mest koncentrerade och har oproportionerligt stor makt över hela livsmedelskedjan.
Svensk livsmedelslagstiftning är tidskrävande, svårgenomtränglig och allt för sällan anpassad till företagens verklighet. Det tidigare stabila och pålitliga svenska elsystemet har tillåtits förfalla och energipriserna är rekordhöga. Företagen har allt svårare att hitta kompetent personal och det finns knappt några livsmedelsrelaterade utbildningar kvar. Den allt grövre brottsligheten skapar oro i näringslivet, inte minst bland utländska företag som överväger att investera i Sverige.
Men det finns även många fördelar med att producera livsmedel i Sverige. Det långvariga och nära samarbetet mellan arbetsgivare och fack har skapat en förhållandevis stabil arbetsmarknad med få strejker. Infrastrukturen håller hög kvalitet (elsystemet undantaget) och det är lätt att transportera livsmedel runtom i hela landet. Svenska konsumenter är nyfikna på nya sorters mat och dryck och Sverige är en spännande testmarknad för framtidens livsmedel, något som gynnar inte minst producenter av vegetariska alternativ. Det finns god tillgång på högkvalitativa råvaror. Omsorg om miljö och klimat genomsyrar hela samhället, och många konsumenter är beredda att betala lite extra för hållbart producerade livsmedel.
Trots stora utmaningar är den svenska livsmedelsindustrin en av världens mest innovativa, dynamiska och hållbara. Med klok politik och rätt förutsättningar kan den bli en mall för framtidens globala livsmedelsproduktion.
Chefekonom Carl Eckerdal
Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen med ansvar för ekonomi, konjunktur, arbetsmarknad och globalisering. Han har en master i internationell politisk ekonomi och har under 20 års tid arbetat i olika roller med konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor. Carl bevakar och analyserar yttre och inre omvärldsfaktorer som påverkar medlemsföretagens verksamheter, och han delar ofta med sig av sina analyser i media och andra offentliga sammanhang.
Innehåll på den här sidan
Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen med följande ansvarsområden: ekonomi, konjunktur, arbetsmarknad, globalisering. Det innebär att han bevakar och analyserar yttre och inre omvärldsfaktorer som påverkar medlemsföretagens verksamheter. Sina iakttagelser berättar han bland annat om i kvartalsvisa Konjunkturbrev och i olika sammanhang med fokus på svensk livsmedelsekonomi. Carl har en master i internationell politisk ekonomi och har under 20 års tid arbetat i olika roller med konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev
Fyra gånger om året publicerar Livsmedelsföretagen ett konjunkturbrev som redovisar hur det går för livsmedelsindustrin på aggregerad nivå. Konjunkturbrevet bygger på en enkät bland medlemsföretagen och den senaste offentliga statistiken.