fbpx
Hoppa till innehåll

Ursäkta röran! Vi utvecklar webbplatsen. Vi ber om överseende med detta. Mejla info@li.se om du vill rapportera ev felaktigheter.

Ekonomi och konjunktur

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och en hörnsten i den svenska ekonomin. Här hittar du fakta och statistik om den svenska livsmedelsindustrin och vår chefekonom Carl Eckerdals kvartalsvisa konjunkturbrev.

Totalt finns det cirka 2900 livsmedelsproducerande företag i Sverige. 800 av dessa är medlemmar i Livsmedelsföretagen och de producerar drygt hälften av alla livsmedel som konsumeras i Sverige. Tillsammans omsätter våra medlemsföretag drygt 200 miljarder kronor, sysselsätter 55 000 personer och exporterar till ett värde av 65 miljarder kronor. Indirekt sysselsätter industrin ytterligare 100 000 personer i hela landet. 

Dominerande i storlek bland de svenska livsmedelsföretagen är slakt- och chark, mejeri samt bageri som tillsammans står för närmare hälften av antalet sysselsatta. Nästan hälften av livsmedelsföretagen finns inom bageri och konditori.

Utöver att vara Sveriges tredje största industri (utifrån omsättning, antal företag och produktionsvärde) är livsmedelsindustrin även en av de mest dynamiska. Under perioden 2016–2019 startades ca 700 nya livsmedelsföretag. Det finns ingen annan industrigren där det startas så många nya företag som skapar spännande jobb, inte minst åt ungdomar och nya svenskar. Industrins betydelse för det svenska samhället och Sveriges ekonomi kan inte överskattas.

Kostnadskrisen 2021-2022

Sedan början av 2021 har livsmedelsproducenter världen över drabbats av kraftiga kostnadsökningar. Rå- och insatsvaror, transporter, förpackningsmaterial, elektricitet och drivmedel – allt som krävs för att producera livsmedel blivit extremt mycket dyrare. Kortfattat handlar det om effekter av coronapandemin i kombination med följdverkningar av Rysslands invasion av Ukraina. 

Svenska livsmedelsproducenter är inte undantagna. Kostnadsökningarna är de största i modern tid, och det finns ingen idag aktiv livsmedelsproducent som har upplevt något liknande. I skrivande stund (augusti 2022) finns det inga tecken på att kostnadskrisen kommer avta i närtid. 

Förutsättningar för svenska livsmedelsföretag

Det finns både för- och nackdelar med att producera livsmedel i Sverige.

Å ena sidan är industrin utsatt för extremt hård priskonkurrens från företag i länder med lägre kostnadsnivåer. Bara inom EU finns över 300 000 livsmedelsproducenter som alla har tillgång till den svenska marknaden.

Industrin är hårt pressad även på hemmaplan. Sveriges 3000 livsmedelsproducenter tävlar om att få plats på hyllorna hos de tre största livsmedelskedjorna som tillsammans kontrollerar över 90 % av marknaden. Den svenska dagligvarumarknaden är EU:s mest koncentrerade och har oproportionerligt stor makt över hela livsmedelskedjan.

Svensk livsmedelslagstiftning är tidskrävande, svårgenomtränglig och allt för sällan anpassad till företagens verklighet. Det tidigare stabila och pålitliga svenska elsystemet har tillåtits förfalla och energipriserna är rekordhöga. Företagen har allt svårare att hitta kompetent personal och det finns knappt några livsmedelsrelaterade utbildningar kvar. Den allt grövre brottsligheten skapar oro i näringslivet, inte minst bland utländska företag som överväger att investera i Sverige. 

Men det finns även många fördelar med att producera livsmedel i Sverige. Det långvariga och nära samarbetet mellan arbetsgivare och fack har skapat en förhållandevis stabil arbetsmarknad med få strejker. Infrastrukturen håller hög kvalitet (elsystemet undantaget) och det är lätt att transportera livsmedel runtom i hela landet. Svenska konsumenter är nyfikna på nya sorters mat och dryck och Sverige är en spännande testmarknad för framtidens livsmedel, något som gynnar inte minst producenter av vegetariska alternativ. Det finns god tillgång på högkvalitativa råvaror. Omsorg om miljö och klimat genomsyrar hela samhället, och många konsumenter är beredda att betala lite extra för hållbart producerade livsmedel. 

Trots stora utmaningar är den svenska livsmedelsindustrin en av världens mest innovativa, dynamiska och hållbara. Med klok politik och rätt förutsättningar kan den bli en mall för framtidens globala livsmedelsproduktion.

Chefekonom Carl Eckerdal

Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen med ansvar för ekonomi, konjunktur, arbetsmarknad och globalisering. Han har en master i internationell politisk ekonomi och har under 20 års tid arbetat i olika roller med konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor. Carl bevakar och analyserar yttre och inre omvärldsfaktorer som påverkar medlemsföretagens verksamheter, och han delar ofta med sig av sina analyser i media och andra offentliga sammanhang.

Carl Eckerdal

Chefekonom
Skicka e-post till Carl
08-762 61 96, 070-497 11 98

Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen med följande ansvarsområden: ekonomi, konjunktur, arbetsmarknad, globalisering. Det innebär att han bevakar och analyserar yttre och inre omvärldsfaktorer som påverkar medlemsföretagens verksamheter. Sina iakttagelser berättar han bland annat om i kvartalsvisa Konjunkturbrev och i olika sammanhang med fokus på svensk livsmedelsekonomi. Carl har en master i internationell politisk ekonomi och har under 20 års tid arbetat i olika roller med konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor.

Livsmedels­företagens konjunkturbrev

Fyra gånger om året publicerar Livsmedelsföretagen ett konjunkturbrev som redovisar hur det går för livsmedelsindustrin på aggregerad nivå. Konjunkturbrevet bygger på en enkät bland medlemsföretagen och den senaste offentliga statistiken.

Här hittar du alla Konjunkturbrev

Ekonomi och konjunktur

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren och en hörnsten i den svenska ekonomin. Här hittar du vår chefekonom Carl Eckerdals kvartalsvisa konjunkturbrev tillsammans med fakta och statistik över den svenska livsmedelsindustrin.

Vi finns i hela Sverige

Livsmedelsindustrin är en av Sveriges mest geografiskt spridda industrier, med företag från Visby till Uddevalla och från Ystad till Haparanda. På många platser runtom i landet är industrin den största arbetsgivaren och bidrar till att hålla hela Sverige levande.

Vi arbetar med livsmedel

I Sverige sysselsätter livsmedelsindustrin nästan 55 000 personer, varav många är unga och/eller med utländsk bakgrund. Här hittar du intervjuer med personer som arbetar med livsmedel, fakta om vem som arbetar inom industrin och länkar till utbildningar och jobbsatsningar.

En framtidsindustri

Vi står inför en rad stora globala utmaningar; som klimatförändringar, en försämrad folkhälsa och en växande befolkning. Livsmedelsindustrin har både ett ansvar och en möjlighet att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Ett engagerat hållbarhetsarbete och satsningar på forskning och innovation är avgörande i den här viktiga framtidsindustrin.

Om krisen kommer

Även under den mest intensiva fasen av coronapandemin uppstod det aldrig någon matbrist. Produktionen av livsmedel fortsatte. Men vad händer vid en ännu större kris?

Behövs vi?

Måste vi ha en inhemsk produktion av mat och dryck? Svaret på den frågan beror helt och hållet på vad du tycker är viktigt. Här förklarar Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman hur han ser på saken.