fbpx
Hoppa till innehåll

Avtal 2023

Nyheter och viktig information om avtalsrörelsen.

Senaste nytt om avtalsrörelsen

Den 21 december träffade ledningen för Livsmedelsföretagen sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer för att växla avtalskrav. Därmed är avtalsrörelsen 2023 officiellt igång.

I avtalsrörelsen företräder bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen cirka 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren. På den här sidan publicerar vi senaste nytt om avtalsrörelsen och information om hur avtalsförhandlingarna går till.

Avtalskraven för livsmedelsbranschen överlämnade

Vid överlämningen av avtalskraven den 21 december företräddes Livsmedelsföretagen av VD Björn Hellman och förhandlingschef Henrik van Rijswijk. Livs företräddes av förbundsordförande Eva Guovelin, andre ordförande Jolan Wennberg och tredje ordförande Solweig Larsson.

Avtalsrörelsen inleds i en tid av extrema påfrestningar och historiskt svåra utmaningar för svenska livsmedelsproducenter. Både näringslivet och hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor, och enligt Konjunkturinstitutets decemberrapport går den svenska ekonomin nu in i en lågkonjunktur som förväntas vara till och med 2025.

− Vår målsättning är att nå avtalslösningar som tryggar den svenska livsmedelsindustrin under de väldigt svåra omständigheter som nu råder. Företagen behöver lösningar som på allvar och under lång tid framåt gör det fortsatt möjligt att över huvud taget bedriva lönsam livsmedelsproduktion i Sverige. För det krävs moderna och flexibla avtal som ökar företagens konkurrens- och motståndskraft så att de både kan hantera oväntade kriser och satsa på att utveckla och rusta verksamheten för framtiden. Endast på så sätt kan vi trygga befintliga arbetstillfällen och ge företagen möjlighet att expandera och nyanställa, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.

Här kan du läsa mer om växlingen av avtalskrav

Avtal 2023 – För en mer flexibel, dynamisk och konkurrenskraftig livsmedelsindustri

Vilka är förutsättningarna inför avtalsrörelsen? Vilka är Livsmedelsföretagens viktigaste avtalsmål? Och vilket slags avtal vore mest gynnsamt för arbetsgivare, arbetstagare och Sverige? Svaren hittar du i Livsmedelsföretagens nya avtalsfolder.

Senast den 1 april 2023 ska nya kollektivavtal för den svenska livsmedelsindustrin vara på plats. Den 21 december träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. Inför avtalsrörelsen har Livsmedelsföretagen tagit fram en särskild avtalsskrift där man beskriver förutsättningarna inför avtalsrörelsen och redovisar de övergripande ingångsvärden med vilka man går in i förhandlingarna.

Här kan du läsa Livsmedelsföretagens avtalsfolder

Vi företräder den svenska livsmedels­industrin

Livsmedelsbranschen är Sveriges tredje största industrigren. Våra medlemsföretag sysselsätter 55 000 anställda, omsätter över 200 miljarder kronor och exporterar för över 65 miljarder kronor varje år.

Livsmedelsföretagen är ett av de sex industriförbund som bestämmer Märket i avtalsförhandlingarna och således skapar förutsättningarna för hela det svenska näringslivet under kommande avtalsperiod. Vi gör detta tillsammans med exempelvis Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som också är stora industriförbund. Förhandlingarna sker med fackförbunden samlade inom Facken inom Industrin, exempelvis LO-förbunden IF-Metall och Livs samt tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

Avtalsrörelsen – steg för steg

Industriavtalet stadgar att parterna ska påbörja avtalsförhandlingarna tre månader innan avtalet löper ut. För pågående avtalsrörelse innebär det att förhandlingarna kommer att inledas direkt efter årsskiftet och sedan intensivt pågå fram till den 31 mars 2023, då förhoppningsvis nya avtal ska vara på plats före midnatt. De så kallade avtalskraven – alltså vad varje avtalspart vill eller yrkar – överlämnades onsdagen den 21 december 2022.

(Klicka på bilden för att förstora)

Under januari och februari kommer direkta och konkreta förhandlingar att löpande ske mellan oss på Livsmedelsföretagen och de fackliga motparterna. Livsmedelsarbetareförbundet förhandlar för sig själva med oss medan tjänstemannafacken Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer till stor del förväntas vilja samförhandla.

Enligt reglerna i Industriavtalet har Medlingsinstitutet utnämnt sex så kallade Opartiska Ordföranden (OpO) som ska bistå parterna inom industrin under förhandlingarna. OpO är mycket erfarna förhandlare inom arbetsmarknaden, numera pensionerade, som hjälper till att på ett värdefullt sätt driva förhandlingsarbetet framåt. Under den sista förhandlingsmånaden – mars månad – övertar dessutom OpO huvudansvaret för förhandlingarna och medlar mellan parterna med syfte att nå överenskommelser och slutligen sätta Märket.

Eftersom nuvarande avtal löper ut den 31 mars 2023 måste nya avtal vara på plats och undertecknade senast vid midnatt mot den 1 april. I annat fall utbryter avtalslöst tillstånd. Det innebär att facken kan varsla om konflikt, exempelvis övertidsblockad eller strejk. Skulle vi gå in i avtalslöst tillstånd kommer självfallet förhandlingar att ske i stort sett konstant för att snabbt försöka få till stånd avtal.

Så skapades Industriavtalet

Ända sedan 1930-talet, då det så kallade Saltsjöbadsavtalet ingicks mellan arbetsgivare och etablerade fackföreningar i Sverige, har lönebildning och villkor på svensk arbetsmarknad hanterats av parterna. I Sverige har vi inte några lagstadgade minimilöner eller lagreglerade kollektivavtal, vilket förekommer i många andra länder. En av anledningarna till att svensk industri och näringslivet i övrigt varit så framgångsrika under en lång rad år beror just på att parterna själva har tagit ansvar för arbetsmarknaden och vilka regler som ska gälla.

År 1997 gick parterna inom den svenska industrin samman och bildade det så kallade Industriavtalet. Det är ett avtal som reglerar hur kollektivavtalsförhandlingarna ska hanteras och hur det så kallade Märket skapas. Märket (eller avtalsvärdet) ska sedan vara vägledande för hela den övriga arbetsmarknaden.

Industriavtalets huvudsakliga syfte var – och är – att skapa ordning och reda och att ta ansvar. Ansvar för Sverige, ansvar för näringslivet, för industrin, företag och för de anställda. Meningen med Industriavtalet är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska gå först och sätta Märket eftersom det är just den sektorn – det vill säga industrin – som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft.

Vår roll i förhandlingarna

Livsmedelsföretagens avtalskrav i avtalsrörelsen bestäms ytterst av förbundets styrelse med delegation till Livsmedelsföretagens förhandlingsråd. Rådet består av representanter från alla delbranscher och har till syfte att företräda hela livsmedelsbranschen. Under hösten 2022 har Rådet sammanträtt ett antal tillfällen för att planera kommande avtalsrörelse och fastställa avtalskraven.

Avtalsförhandlingarna för Livsmedelsföretagens del leds av Henrik van Rijswijk biträdd av arbetsrättsjuristen Linnéa Eriksson. Arbetsrättsjurist Alexander Iliev kommer att vara särskilt ansvarig för de delar som specifikt gäller bageriavtalet samt avtalen med Handelsanställdas förbund och Hotell- och Restaurangfacket. Arbetsrättsjurist Jonatan Boman kommer att vara särskilt ansvarig för förhandlingarna med tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

Vill du veta mer? Har du frågor?

Under avtalsrörelsen lämnas information löpande via vår hemsida. Kontakta gärna mig eller mina medarbetare vid frågor eller synpunkter.

Kontakta oss

Henrik van Rijswijk

Förhandlingschef
Skicka e-post till Henrik
08-762 65 40, 076-822 65 40

Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han arbetsrättsjurist och regionansvarig vid Grafiska Företagen inom Svenskt Näringsliv under fem år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.

Linnéa Eriksson

Arbetsrättsjurist och förhandlare

Linnéa är förhandlare och arbetsrättsjurist. Linnéa jobbar bland annat med rådgivning i arbetsgivarfrågor, företräder medlemsföretagen i arbetsrättsliga förhandlingar, håller utbildning inom arbetsrätt och kollektivavtal och deltar i branschens kollektivavtalsförhandlingar. Linnéa är utbildad jurist med speciell inriktning på arbetsrätt. Linnéa har tidigare jobbat på advokatbyrå, även där med fokus främst på arbetsrättsfrågor.

 

Linnéa ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende chokladindustrin och äggproduktindustrin samt kollektivavtalet avseende kafferosterier och kryddfabriker.

Alexander Iliev

Arbetsrättsjurist och förhandlare

Alexander arbetar med arbetsrättsliga frågor. Detta innefattar bland annat rådgivning i arbetsgivarfrågor, att företräda medlemmar i olika typer av förhandlingar, att hålla utbildningar eller att förhandla nya kollektivavtal under en avtalsrörelse. Alexander avlade en jur. kand vid Uppsala Universitet 2012 , och innan han kom till Livsmedelsföretagen arbetade han med motsvarande arbetsuppgifter inom byggsektorn.

 

Alexander ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende bageriföretag, kvarnindustrin och Barilla-OLW samt Serveringsavtalet, Butiksavtalet och kollektivavtalet för äggförsäljningsfirmor.

Jonatan Boman

Arbetsrättsjurist och förhandlare

Jonatan är jurist och arbetar med arbetsrättsliga frågor och rådgivning. Bland annat med rådgivning i arbetsgivarfrågor, att företräda medlemmar i olika typer av förhandlingar, att hålla utbildningar eller att förhandla nya kollektivavtal under en avtalsrörelse. Jonatan avlade en jur. kand. vid Uppsala universitet 2015 och innan han kom till Livsmedelsföretagen arbetade han främst med arbetsrättsliga frågor på en advokatbyrå med arbetsrättslig inriktning.

 

Jonatan ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende bryggeriindustrin och brännvinsbränneri- och stärkelseindustrierna, slakteri- och charkuteribranschen samt kollektivavtalet för tobaksindustrin. Han är också särskild kontaktperson för tjänstemannaavtalet.

Mer om avtalsrörelsen

Möte med svenska europaparlamentariker i Strasbourg

För att markera starten för det svenska ordförandeskapet i EU och belysa viktiga aktuella lagstiftningsinitiativ reste Livsmedelsföretagen och Lantbrukarnas Riksförbund i tisdags till Strasbourg för att träffa svenska europaparlamentariker.

Minska olycksrisken genom bra introduktion

Att byta jobb är en stor sak för en individ och en viktig investering för företaget. För att kunna arbeta tryggt och säkert är det viktigt med en bra introduktion. Arbetsmarknadens parter inom industrin har tillsammans med Prevent tagit fram en guide för den som ska planera och genomföra en introduktion.
Visa fler