I avtalsrörelsen företräder bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen cirka 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren. På den här sidan publicerar vi senaste nytt om avtalsrörelsen och information om hur avtalsförhandlingarna går till.
De nya kollektivavtalen är på plats och i kraft. Vår förhandlingschef Henrik van Rijswijk informerar i den här artikeln om hur man som medlemsföretag kan ta del av kunskapen om de nya avtalen samt hur informationen förmedlas från Livsmedelsföretagen.
Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, berättar i den här videon vad de nya kollektivavtalen för livsmedelsindustrin innebär och vad som händer framöver.
Fredag den 31 mars blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal att gälla från och med den 1 april. De nya branschavtalen löper över två år och har ett totalt avtalsvärde på 7,4 procent. Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är nöjd med att avtalen är på plats men konstaterar också att avtalsvärdet är högt givet det svåra läget för många livsmedelsproducenter.
– Vi är nöjda med att äntligen ha nya avtal på plats efter de långdragna och tuffa förhandlingarna som pågått under de tre senaste månaderna. Det totala avtalsvärdet är högt, inte minst i ljuset av de historiskt höga kostnadsökningarna som de svenska livsmedelsproducenterna har drabbats av. Vi kan samtidigt konstatera att det så kallade Märket nu är betydligt lägre än vad facken inom Industrin ursprungligen krävde när vi inledde förhandlingarna. Det viktigaste i förhandlingarna har varit att finna avtalslösningar som tryggar industrins konkurrenskraft och lönsamhet samt därmed även arbetstillfällena. Det bedömer jag att detta avtal gör, kommenterar Henrik van Rijswijk.
Livsmedelsföretagen accepterar den första hemställan till normerande avtal för svensk industri som de Opartiska Ordförandena (OpO) överlämnade i torsdags. Enligt Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är avtalet dyrare än vad företagen klarar av men fördelarna med ett flerårigt avtal och Märke överväger.
– Det samlade avtalsvärdet är högre än vad vi hade förväntat oss. Det blir tufft för många företag att klara ökade lönekostnader i sådan omfattning, särskilt beaktat det kärva ekonomiska läget och den stora osäkerhet som råder på grund av externa faktorer och kriser utanför företagens kontroll, vilket påverkar konkurrenskraften, säger Henrik van Rijswijk.
Den 10 mars meddelade Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk att Livsmedelsföretagen accepterar OpO:s avtalsskiss. Samtliga fackliga motparter sa nej till avtalsskissen och avtalsförhandlingarna kommer därför att fortsätta.
De opartiska ordförandenas skiss innehåller bland annat en intention att den nya normerande avtalsperioden skall vara tre år, fördelat på tre lönerevisioner. Inga förslag till siffror eller löneökningstakt har ännu presenterats.
– Vi är försiktigt positiva till att försöka träffa ett treårsavtal. Livsmedelsbranschen behöver långsiktighet, stabilitet och ökad konkurrenskraft, vilket ett långt avtal ger bättre förutsättningar för, även i det just nu rådande svåra ekonomiska läget. Jag noterar att samtliga fackföreningar inom industrin tackat nej till OpO:s skiss men bedömer att det genom de fortsatta förhandlingarna ändå finns goda förutsättningar att finna acceptabla ramar kring det nya avtalet.
Vid överlämningen av avtalskraven den 21 december företräddes Livsmedelsföretagen av VD Björn Hellman och förhandlingschef Henrik van Rijswijk. Livs företräddes av förbundsordförande Eva Guovelin, andre ordförande Jolan Wennberg och tredje ordförande Solweig Larsson.
Avtalsrörelsen inleds i en tid av extrema påfrestningar och historiskt svåra utmaningar för svenska livsmedelsproducenter. Både näringslivet och hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor, och enligt Konjunkturinstitutets decemberrapport går den svenska ekonomin nu in i en lågkonjunktur som förväntas vara till och med 2025.
− Vår målsättning är att nå avtalslösningar som tryggar den svenska livsmedelsindustrin under de väldigt svåra omständigheter som nu råder. Företagen behöver lösningar som på allvar och under lång tid framåt gör det fortsatt möjligt att över huvud taget bedriva lönsam livsmedelsproduktion i Sverige. För det krävs moderna och flexibla avtal som ökar företagens konkurrens- och motståndskraft så att de både kan hantera oväntade kriser och satsa på att utveckla och rusta verksamheten för framtiden. Endast på så sätt kan vi trygga befintliga arbetstillfällen och ge företagen möjlighet att expandera och nyanställa, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
Här kan du läsa mer om växlingen av avtalskrav
Vilka är förutsättningarna inför avtalsrörelsen? Vilka är Livsmedelsföretagens viktigaste avtalsmål? Och vilket slags avtal vore mest gynnsamt för arbetsgivare, arbetstagare och Sverige? Svaren hittar du i Livsmedelsföretagens nya avtalsfolder.
Senast den 1 april 2023 ska nya kollektivavtal för den svenska livsmedelsindustrin vara på plats. Den 21 december träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. Inför avtalsrörelsen har Livsmedelsföretagen tagit fram en särskild avtalsskrift där man beskriver förutsättningarna inför avtalsrörelsen och redovisar de övergripande ingångsvärden med vilka man går in i förhandlingarna.
Här kan du läsa Livsmedelsföretagens avtalsfolder
Livsmedelsbranschen är Sveriges tredje största industrigren. Våra medlemsföretag sysselsätter 55 000 anställda, omsätter över 200 miljarder kronor och exporterar för över 65 miljarder kronor varje år.
Livsmedelsföretagen är ett av de sex industriförbund som bestämmer Märket i avtalsförhandlingarna och således skapar förutsättningarna för hela det svenska näringslivet under kommande avtalsperiod. Vi gör detta tillsammans med exempelvis Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som också är stora industriförbund. Förhandlingarna sker med fackförbunden samlade inom Facken inom Industrin, exempelvis LO-förbunden IF-Metall och Livs samt tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.
Industriavtalet stadgar att parterna ska påbörja avtalsförhandlingarna tre månader innan avtalet löper ut. För pågående avtalsrörelse innebär det att förhandlingarna kommer att inledas direkt efter årsskiftet och sedan intensivt pågå fram till den 31 mars 2023, då förhoppningsvis nya avtal ska vara på plats före midnatt. De så kallade avtalskraven – alltså vad varje avtalspart vill eller yrkar – överlämnades onsdagen den 21 december 2022.
(Klicka på bilden för att förstora)
Under januari och februari kommer direkta och konkreta förhandlingar att löpande ske mellan oss på Livsmedelsföretagen och de fackliga motparterna. Livsmedelsarbetareförbundet förhandlar för sig själva med oss medan tjänstemannafacken Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer till stor del förväntas vilja samförhandla.
Enligt reglerna i Industriavtalet har Medlingsinstitutet utnämnt sex så kallade Opartiska Ordföranden (OpO) som ska bistå parterna inom industrin under förhandlingarna. OpO är mycket erfarna förhandlare inom arbetsmarknaden, numera pensionerade, som hjälper till att på ett värdefullt sätt driva förhandlingsarbetet framåt. Under den sista förhandlingsmånaden – mars månad – övertar dessutom OpO huvudansvaret för förhandlingarna och medlar mellan parterna med syfte att nå överenskommelser och slutligen sätta Märket.
Eftersom nuvarande avtal löper ut den 31 mars 2023 måste nya avtal vara på plats och undertecknade senast vid midnatt mot den 1 april. I annat fall utbryter avtalslöst tillstånd. Det innebär att facken kan varsla om konflikt, exempelvis övertidsblockad eller strejk. Skulle vi gå in i avtalslöst tillstånd kommer självfallet förhandlingar att ske i stort sett konstant för att snabbt försöka få till stånd avtal.
Ända sedan 1930-talet, då det så kallade Saltsjöbadsavtalet ingicks mellan arbetsgivare och etablerade fackföreningar i Sverige, har lönebildning och villkor på svensk arbetsmarknad hanterats av parterna. I Sverige har vi inte några lagstadgade minimilöner eller lagreglerade kollektivavtal, vilket förekommer i många andra länder. En av anledningarna till att svensk industri och näringslivet i övrigt varit så framgångsrika under en lång rad år beror just på att parterna själva har tagit ansvar för arbetsmarknaden och vilka regler som ska gälla.
År 1997 gick parterna inom den svenska industrin samman och bildade det så kallade Industriavtalet. Det är ett avtal som reglerar hur kollektivavtalsförhandlingarna ska hanteras och hur det så kallade Märket skapas. Märket (eller avtalsvärdet) ska sedan vara vägledande för hela den övriga arbetsmarknaden.
Industriavtalets huvudsakliga syfte var – och är – att skapa ordning och reda och att ta ansvar. Ansvar för Sverige, ansvar för näringslivet, för industrin, företag och för de anställda. Meningen med Industriavtalet är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska gå först och sätta Märket eftersom det är just den sektorn – det vill säga industrin – som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft.
Livsmedelsföretagens avtalskrav i avtalsrörelsen bestäms ytterst av förbundets styrelse med delegation till Livsmedelsföretagens förhandlingsråd. Rådet består av representanter från alla delbranscher och har till syfte att företräda hela livsmedelsbranschen. Under hösten 2022 har Rådet sammanträtt ett antal tillfällen för att planera kommande avtalsrörelse och fastställa avtalskraven.
Avtalsförhandlingarna för Livsmedelsföretagens del leds av Henrik van Rijswijk biträdd av arbetsrättsjuristen Linnéa Eriksson. Arbetsrättsjurist Alexander Iliev kommer att vara särskilt ansvarig för de delar som specifikt gäller bageriavtalet samt avtalen med Handelsanställdas förbund och Hotell- och Restaurangfacket. Arbetsrättsjurist Jonatan Boman kommer att vara särskilt ansvarig för förhandlingarna med tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.
Under avtalsrörelsen lämnas information löpande via vår hemsida. Kontakta gärna mig eller mina medarbetare vid frågor eller synpunkter.
Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han verksam vid andra arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv under flera år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän som fastställer det så kallade lönenormerande ”Märket” och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.
Linnéa är förhandlare och arbetsrättsjurist. Linnéa jobbar bland annat med rådgivning i arbetsgivarfrågor, företräder medlemsföretagen i arbetsrättsliga förhandlingar, håller utbildning inom arbetsrätt och kollektivavtal och deltar i branschens kollektivavtalsförhandlingar. Linnéa är utbildad jurist med speciell inriktning på arbetsrätt. Linnéa har tidigare jobbat på advokatbyrå, även där med fokus främst på arbetsrättsfrågor.
Linnéa ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende chokladindustrin och äggproduktindustrin samt kollektivavtalet avseende kafferosterier och kryddfabriker.
Alexander arbetar med arbetsrättsliga frågor. Detta innefattar bland annat rådgivning i arbetsgivarfrågor, att företräda medlemmar i olika typer av förhandlingar, att hålla utbildningar eller att förhandla nya kollektivavtal under en avtalsrörelse. Alexander avlade en jur. kand vid Uppsala Universitet 2012 , och innan han kom till Livsmedelsföretagen arbetade han med motsvarande arbetsuppgifter inom byggsektorn.
Alexander ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende bageriföretag, kvarnindustrin och Barilla-OLW samt Serveringsavtalet, Butiksavtalet och kollektivavtalet för äggförsäljningsfirmor.
Jonatan är jurist och arbetar med arbetsrättsliga frågor och rådgivning. Bland annat med rådgivning i arbetsgivarfrågor, att företräda medlemmar i olika typer av förhandlingar, att hålla utbildningar eller att förhandla nya kollektivavtal under en avtalsrörelse. Jonatan avlade en jur. kand. vid Uppsala universitet 2015 och innan han kom till Livsmedelsföretagen arbetade han främst med arbetsrättsliga frågor på en advokatbyrå med arbetsrättslig inriktning.
Jonatan ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende bryggeriindustrin och brännvinsbränneri- och stärkelseindustrierna, slakteri- och charkuteribranschen samt kollektivavtalet för tobaksindustrin. Han är också särskild kontaktperson för tjänstemannaavtalet.
