SÅ VAR PACK POINT NORDIC 2018

Förpackningar, förpackningar, överallt förpackningar!

Pack Point Nordic gick av stapeln den 18 april på den nya Skandiascenen på Cirkus. Temat var såklart förpackningar utifrån olika vinklar som hållbarhet, livsmedelssäkerhet, konsumenttrender och digitalisering. Livsmedelsföretagens näringspolitiska expert Marie Rydén var på plats och antecknade flitigt.

Dagens första tema var hållbarhet och hur förpackningar skall designas för att bidra till en hållbar utveckling. Orkla, Tetra Pak, Valio och Walki visade olika infallsvinklar på hur man kan arbeta med att göra förpackningar mer hållbara. Orkla visade också att förpackningarnas bidrag till en produkts miljöpåverkan är ungefär en tiondel av den ätbara produktens. Det är också viktigt att göra avvägningar mot matsvinn och livsmedelssäkerhet. Att byta ut den fossila råvaran mot förnybar råvara är något som både Orkla och Valio arbetar med tillsammans med förpackningstillverkarna.

Plast och Hur ser framtiden ut för plastförpackningar?

Katarina Rosenqvist från Svensk dagligvaruhandel (SvDH) var först ut. Enligt Katarina är plast bra på många sätt men det finns också flera utmaningar. I dagsläget har ju den mesta plasten fossil råvara, den har också den lägsta insamlingsgraden (cirka 50%) och ungefär 25% av plasten är återvinningsbar.

SvDH presenterade sitt initiativ tillsammans med Fossilfritt Sverige 2030, där ett av målen är att all plast skall vara återvinningsbar år 2022 och att all plast skall komma från förnybara råvaror och vara återvinningsbar år 2030. Katarina tog också upp en central fråga när det gäller plaståtervinning – en fråga som återkom många gånger under dagen – om vi skall få upp återvinningsgraden av plast måste det också finnas en marknad för återvunnen plast och plasten måste vara av rätt kvalitet. I Motala kommer Plastkretsen, som är en del av FTI, att bygga en återvinningsanläggning för plast som skall kunna sortera och ta hand om all den plast som samlas in i Sverige. För att få riktigt bra kvalitet och ytterligare öka möjligheten till återanvändning av återvunnen plast behöver anläggningen kompletteras med en tvätt och granuleringsanläggning.

Ulrika Edlund från KTH rätade ut alla frågetecken om vad plast är och förklarade begreppen biobaserat och bionedbrytbar på ett bra sätt (se bilden nedan) vilket var väldigt nyttigt att ha med sig under resten av dagen. Enligt Ulrika är möjligheterna med biobaserad plast att vi kan fasa ut den fossila råvaran och få ”cirkulärt kol”. Men det finns också utmaningar så som etisk markanvändning, gröna processer och egenskaper i avfallshanteringen.

Om man skulle gå på linjen med nedbrytbar plast så skulle det ju kunna motverka nedskräpning och mikroplaster. Utmaningen där blir att den enda återvinning som är möjlig är energiåtervinning. Nedbrytbarheten varierar och kan kräva speciella miljöer och det är inte säkert att det funkar i en ”vattenpöl i norra Dalarna”, som Ulrika sa. Ett medskick från Ulrika är att vi måste tänka på miljön i alla stegen av ett förpackningsliv från råvara till återvinning, och att alla måste dra sitt strå till stacken. Några nycklar enligt Ulrika:

  • Design för återvinning
  • Utveckla för återvinning
  • Öka biobaserat råvara
  • Skärpa kraven både på att konsumenter och producenter
  • Effektivitet och kvalitet på återvinningen
  • Användningen av återvunnen plast måste öka.

Andreas Malmborg från Trioplast höll ett föredrag med rubriken ”Framtiden är ljus och återvunnen”. Hos Trioplast används 25% återvunnen plast främst till ensilageemballage, pallsträckfilm och påsar. Viktiga förutsättningar för att man skall kunna använda återvunnen plast är att det görs en bra insamling med god spårbarhet. Största utmaningen nu är att få alla iblandade att tänja på gränserna på vad man anser att man kan använda återvunnen plast till och det måste ske snart.

I plastförpackningar för hygienartiklar är 60% återvunnet material. Det är viktigt att vara medveten om att återvunnet material inte är billigare än ”virgin” material, så skiftet måste ha miljövinster som fokus. Andreas visade en film från Trioplasts tvätt- och granuleringsanläggning i Frankrike där vi fick stifta bekantskap med ett helt nytt yrke: plastkock! Man skall komma ihåg att inte alla plastförpackningar i livsmedelsindustrin är i kontakt med livsmedel; cirka hälften är sekundär- och tertiärförpackningar och där kan ju återvunnen plast utgöra en större del än idag.

Lena Lundberg från IKEM visade hur IKEM tror att framtiden för plast ser ut:

  • Användningen av plast kommer att öka.
  • Plasten blir mer resurseffektiv
  • Tillverkning använder återvunnen plast, biobaserade råvaror eller CO2
  • Designas för återvinning
  • Mekanisk men också kemisk återvinning är en möjlighet
  • Allt samlas in för återvinning

Lena förklarade att kemisk plaståtervinning innebär att plasten sönderdelas till molekylnivå i ett ”plastraffinaderi” och blir till ny råvara som kan användas till ny plast. Kemisk återvinning gör det också möjligt att återvinna sammansatta plaster. I Kanada finns en sådan anläggning men tyvärr ingen i Europa ännu.

EU-kommissionen har tagit fram en strategi för plast i en cirkulär ekonomi. Målet är att 2030 återvinns plastförpackningar i lika hög grad som andra förpackningar och all plast är gjord så att den kan återanvändas eller återvinnas kostnadseffektivt.

Vad gör plastbranschen då? De är aktiva inom FTI och med påverkansarbete genom Plastic Europe. Man måste också beakta att plast bidrar till att minska matsvinnet, t.ex. 1,5 gram plast runt en gurka förlänger dess hållbarhet med 14 dagar. Man får som konsument tänka till om man är i behov av de extra dagarna eller om det går bra med en oplastad gurka om man skall konsumera den relativt omgående.

Axel Boëthius från FTI uppmanade företag att när de tar fram nya material eller förpackningar får de gärna stämma av med FTI angående återvinningsbarhet. Detta ger också FTI information om att något nytt är på ingång till deras anläggningar så att anpassningar kan göras. FTI har just tagit fram en guide till utveckling av plastförpackningar som medlemmar kan hämta på FTI:s kundinloggning. Guiden finns både i en lång version och som en snabbguide. FTI har kontinuerligt kundträffar och utbildningar, och i mitten av maj kommer också en guide till papperslaminat.

Enligt Axel får man se upp med nedbrytbar plast då redan en iblandning av så lite som 2% i materialåtervinningsbar plast gör att den materialåtervinningsbara plasten förstörs. I återvinningen är det möjligt att skilja på kartong och plast men däremot kräver sammansatta plaster kemisk återvinning.

Livsmedelssäkerhet och krav på förpackningar, användare och tillverkare

Kai-Yee Thim från RISE visade att det finns många lagar och regler som ställer krav på förpackningar och den information som företagen behöver ha om sina förpackningar. Plast och keramiska material är väl reglerade men för papper, kartong, glas och metall finns det inga specifika EU-regler utöver de allmänna kraven som finns i 1935/2004.

Det har kommit ett förslag på reglering av tryckfärger men när det kommer på remiss är oklart. Normpack, en näringslivsgrupp inom RISE, bevakar frågan.

Agneta Tollin, statsinspektör från Livsmedelsverket, berättade att de har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram ett förslag på hur kontrollen av förpackningar hos förpackningsleverantörer skall gå till och finansieras. Idag finns ingen fungerande kontroll av material i kontakt med livsmede,l s.k. FCM (Food Contact Material). Arbetet startar upp nu men när det kommer ett förslag på remiss är oklart.

I de lagar som Kai-Yee berättade om tidigare finns det ett krav på att varje steg i kedjan skall lämna över en Förklaring om överensstämmelse, DoC (Declaration of Conformance) till nästa steg. För plast är det beskrivet hur detta dokument skall vara utformat men inte för övriga material. Livsmedelsverkets tolkning är dock att ett DoC behövs för alla typer av förpackningar för att uppfylla artikel 3 i 1935/2004. Ett material som är godkänt för att ha kontakt med livsmedel bör märkas med glas/gaffel symbolen (se bild). Det är ett bra sätt att skilja  liknande material åt och förstå om de är godkända för mat eller inte. Är det uppenbart att materialet skall användas till mat behövs inte symbolen.

”Success stories” från förpackningsbranschen

Janita Ericsson från Gasporox presenterade hur deras utrustning kan kontrollera gaser i förpackningar genom icke förstörande provning.

Marko Arola från Tempix AB berättade om deras etiketter som kan programmeras så att de indikerar och t.o.m. göra streckkoden oläsbar om produkten har utsatts för temperaturförhållanden som riskerat produktkvalitet eller säkerhet längs dess väg till konsumenten.

Helge Steg från Artaplast har arbetat inom plastförpackningar under många år och har nu också varit med och tagit fram Fibercup som består av 53% kartong.

Åke Rosén från Gaia Biomaterials hade en engagerad presentation av sitt företag där han har tagit avstamp i den naturliga förpackning som äggskalet utgör; 95% kalciumkarbonat och 5% protein. Han har med sockerbetor som huvudsaklig råvara tagit fram ett biologiskt nedbrytbart material med samma egenskaper som plast bestående av kalciumkarbonat, mjölksyra, rapsolja och polybutylensuccinate.

Utblick mot omvärlden: vilka trender skapar digitaliseringen?

Jonas Arnberg från HUI research säger att det stora detaljhandelsskiftet har börjat. Efter tjugo år av positiv tillväxt så går inte företagen bra trots att minusräntan driver på konsumtionen och det är högkonjunktur. E-handel accelererar och utgör nu 9% av den totala handeln.

Hur kommer då den ökande e-handeln att påverka kraven på förpackningarna? Nätets andel av tillväxten i sällanköpsvaruhandeln har mer än fördubblats varje år. Endast 2% av maten köps på nätet idag men när den siffran börjar växa inträffar det riktiga skiftet. Det kommer påverka även alla andra typer av butiker och vi kommer se fler tomma lokaler i köpcentrum. E-handelskonsumenter är yngre så generationsskiftet kommer också att påskynda förändringen. E-handel pressar priserna eftersom det är lättare att jämföra priser. Jonas avslutade med en fundering: vad händer när det vänder? När räntestimulansen tas bort kommer lågprishandel och digitala alternativ uppmuntras.

Charlotte Breitholtz från Stora Enso berättade att 88% av millenniegenerationen föredrar fiberbaserade material och 18% föredrar plast. E-handel växer kraftigt och egna varumärken beräknas utgöra 50 % av varorna 2025. I vårt ständigt uppkopplade samhälle förväntas också förpackningarna bli intelligenta vilket man kan använda för att stödja varumärkeskommunikationen. Hon gav ett exempel på vad IoT (Internet of things) kan innebära: Klädkedjan Zara har taggar i alla sina kläder så att de är spårbara (dock bara så länge de befinner sig i butiken, inte hem till konsumenten). Detta underlättar både säljuppföljning och prognostisering.

Anna Jonhed från Miller Graphics visade hur man genom 3D-bilder även i E-handel kan ge konsumenten en känsla för produkten på liknande sätt som i butik

Melker Camnerin från Bring berättade att Bring har sett en snabb förändring genom den ökande e-handeln. E- handel växer inte bara pga lågt pris utan även med hjälp av bekväma och smidiga leveranslösningar. Nu kan man välja hur och när man vill få sina varor levererade och av vem. Han konstaterade dock att det fortfarande transporteras mycket luft så här finns ett jobb att göra. Emballage kan också designas för att kunna återanvändas vid returer.

Dagen avslutades med att Johan Bodén berättade om den spännande resa han haft genom att starta livsmedelsföretaget Chumak i Ukraina och hur han nu startar upp en fyllningsanläggning i Vietnam i samarbete med Tetra Pak.

Marie sammanfattar sina intryck från Pack Point Nordic

”Mina intryck från dagen är att en huvudfråga som behöver lösas snarast är att efterfrågan och användningen av återvunnen plast måste öka så att vi kan gå mot ett mer cirkulärt utnyttjande av plast. Det gäller att hitta de områden, t.ex. sekundär- och tertiärförpackningar av plast, där det är lättare att öka mängden återvunnen plast.

När man tar fram nya förpackningar både av plast och andra material behöver man redan i utvecklingsstadiet tänka igenom hur förpackningarnas resa genom värdekedjan ser ut och att de går att återvinna. Vilka möjligheter finns det att byta från fossila till förnyelsebara råvaror? Om man tänker sig att välja nedbrytbar plast så bör man fundera på hur de konsumenter som skall sortera den ska förstå att den är nedbrytbar och inte blandar den med plast som kan återvinnas.

Mellan raderna kunde man under dagen förstå att det är nog bättre att välja biobaserad plast som är materialåtervinningsbar än bionedbrytbar plast. Med ökande e-handel kommer konsumenterna ställa nya krav på förpackningar och spårbarhet och det kommer kräva innovation och förnyelse i hela värdekedjan.”

Här kan du läsa mer om Pack Point Nordic.

Kommentarer inaktiverade.