Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward
LAGSTIFTNING

Statsbudgeten 2019 - same procedure as last year

Torsdagen 15 november lämnade expeditionsregeringens finansminister Magdalena Andersson förslag till statsbudget för 2019. Då regeringen inte kan göra skarpa förändringar så är nyheterna få, och det gäller även för de delar av budgeten som direkt berör livsmedelsindustrin. Livsmedelsföretagens Patrik Strömer förklarar.

Patrik Strömer:

Inom utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel – finns livsmedelsindustrins situation översiktligt beskriven. Regeringen skriver bland annat att förädlingsvärdet inom branschen ökat med 22 procent mellan 2008 och 2015, att konkurrensen inom dagligvaruhandeln består av ett fåtal aktörer, men att konsumenterna kan göra aktiva och informerade val. Vidare beskriver man hur satsningen på livsmedelsexport ser ut (den kan du läsa mer om här) och vad politiken gör för kopplingen mellan mat och hälsa.

Innan en ny regering har tillträtt lär det inte bli någon ny inriktning på de delar av budgeten som berör industrin. Som exempel ligger anslagen för forskning inom hela utgiftsområdet på samma nivå för åren 2019-2021, nämligen 598 164 000 kr årligen.

Livsmedelsindustrin i statsbudgeten för 2019

Här nedan hittar du valda delar ur utgiftsområde 23.

Livsmedelsindustrin
Förädlingsvärdet i livsmedelsindustrin som helhet ökade med 22 procent mellan 2008 och 2015. På en mer detaljerad nivå framgår att förädlingsvärdet ökade mer i vissa delar av livsmedelsindustrin, t.ex. drycker och tobak. Antalet livsmedelsföretag ökade mellan 2016 och 2017 med 2,9 procent, från 4 150 företag till 4 270 företag. Konkurrensverket har inom ramen för livsmedelsstrategin kartlagt och analyserat förhållanden som begränsar konkurrensen inom den svenska livsmedelskedjan. Konkurrensverkets slutsats är att koncentrationen på dagligvarumarknaden är fortsatt hög, men gör bedömningen att konkurrensen på marknaderna för handel och produktion av livsmedel huvudsakligen fungerar väl och att konsumenterna har goda förutsättningar att göra aktiva och välinformerade val. Myndigheten lämnar ett antal åtgärdsförslag som kan förbättra konkurrensen i livsmedelskedjan och som sammanfattningsvis går ut på att öka tillgängligheten på attraktiva butikslägen för nya aktörer och att mer resurser ges till offentliga upphandlingar så att fler anbud kan tas emot från små och lokala aktörer. Konkurrensverket har i sitt uppdrag även kommit fram till att de svenska villkoren för primärproducenterna behöver harmoniseras gentemot övriga länder i EU, förslagsvis genom att Sverige verkar för att motsvarande höga krav införs även i andra EU-länder. Rapporten bereds i Regeringskansliet.

Livsmedelsexport
Under 2017 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med fokus på små och medelstora företag. Satsningen på livsmedelsexport omfattar sammanlagt elva åtgärder och syftar till att öka den svenska livsmedelsexporten. Sveriges export- och investeringsråds livsmedelsprogram Try Swedish! förlängdes. Programmets aktiviteter och utformningen av kommunikationsinsatser beslutas av näringslivet, vilket innebär att näringen har en tydlig position i marknadsföringen av Sverige. För att öka den livsmedelsspecifika kompetensen har tre heltidstjänster inrättats som livsmedelsexportansvariga på potentiella tillväxtmarknader. För att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera och marknadsföra sig har en analys av exportpotentialen i olika livsmedelskategorier genomförts tillsammans med livsmedelsbranschen. En av näringen efterfrågad satsning på export av ekologiska livsmedel har genomförts med konkreta aktiviteter för att positionera Sverige. Dessutom har ett regionalt exportprogram för livsmedelsföretag påbörjats som tillhandahåller information om potentialen med livsmedelsexport och som gör det enklare att ta sig in på nya marknader.

För att ytterligare förenkla för livsmedelsföretag att exportera fick Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som innebär att svenska anläggningar blir godkända för export till tredje land. Inom Regeringskansliet anställdes också en nationell exportsamordnare för livsmedelssektorn med uppgift att, i samarbete med näringslivet, arbeta för att fler livsmedelsföretag kommer ut på export. Under året lanserades också Team Sweden Livsmedel. Det är en samverkansplattform där företag, myndigheter och aktörer inblandade i livsmedelsexport kan arbeta för att utveckla och öka den svenska livsmedelsexporten och som syftar till att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera. Livsmedelsverket har fortsatt sitt arbete för att göra det enklare att ta sig in på nya marknader med information till företag om bl.a. regler exempelvis genom verkets upplysningstjänst, nya webbbaserade import- och exportguider och ett nyhetsbrev till livsmedelsföretagare.

Även Sveriges export- och investeringsråd, Kommerskollegium och Jordbruksverket har under året väglett livsmedelsföretag i exporttekniska frågor. Merparten av svensk livsmedelsindustri befinner sig på landsbygden. Därför riktas också åtgärder för att underlätta och främja livsmedelsexport till små och medelstora företag över hela landet. Cirka 1 procent av svenska livsmedelsföretag är stora företag, därför är det naturligt att arbeta med insatser mot små och medelstora företag för att öka svensk livsmedelsexport. Det regionala exportprogrammet hos Sveriges export- och investeringsråd är ytterligare en aktivitet för att få regional spridning i åtgärderna och identifiera företag med outnyttjad kapacitet. Regeringen har även en nära dialog med Sveriges export- och investeringsråd om hur fler små- och medelstora företag kan exportera mer. Under 2017 ökade värdet av den totala exporten av livsmedels- och jordbruksprodukter med 1 procent och uppgick till 83,7 miljarder kronor. Livsmedelsexporten, undantaget vidareexporten av norsk fisk, ökade under 2017 från 44,6 miljoner kronor till 47,9 miljoner kronor – en ökning med 7,5 procent.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder i syfte att främja Sveriges export av livsmedel och jordbruksprodukter. I och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2, rskr. 2015/16:110) ökades Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets förvaltningsanslag för arbete med marknadsföring inom livsmedels- och jordbruksområdet. Det ökade förvaltningsanslaget har gett konkreta resultat genom att Livsmedelsverket under 2017 avslutade 147 ärenden, i jämförelse med 49 exportärenden 2016. Det är en ökning med 300 procent och innebär att fler företag har fått möjligheten att exportera. Livsmedelsverket har påbörjat sitt uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, inrätta ett samverkansforum för myndighetsarbetet med att öka livsmedels- och jordbrukssektorns marknadstillträde i tredje land. Det arbete som utförs av skogs- och lantbruksrådet i Peking, tillsammans med berörda myndigheter i Sverige för att underlätta för den svenska livsmedelsbranschen har bidragit till att skapa förutsättningar för en ökad export till Kina. Under 2017 ökade exporten till Kina med 37 procent.

Inom ramen för Sveriges export- och investeringsråds livsmedelsprogram Try Swedish! för små och medelstora livsmedelsföretag genomfördes ett 20-tal aktiviteter under 2017 och 205 företag deltog i olika aktiviteter. Inom ramen för EU:s förhandlingar om frihandelsavtal lyfter regeringen fram svenska exportintressen. EU nådde i december 2017 en politisk överenskommelse med Japan om ett frihandelsavtal som kommer att öppna den japanska marknaden för en rad livsmedel samt motsvarande med Mexiko i april 2018. Under 2018 presenterade Sverige och Finland en gemensam avsiktsförklaring för en ökad livsmedelsexport som innebär ett konkret samarbete med gemensamma aktiviteter på utlandsmarknaden liksom ett ökat utbyte av information och erfarenheter på myndighetsnivå.

Hälsa
En av de största riskfaktorerna för sjukdom och för att dö i förtid är ohälsosamma matvanor. För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet har ett nytt delmål i folkhälsopolitiken införts: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla i propositionen God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26, rskr. 2017/18:406). I dag är skillnaderna i matvanor och hälsa stora i Sverige, både utifrån socioekonomiska faktorer och även könsskillnader. Resultaten från den första nationella kartläggningen av ungas matvanor, Riksmaten Ungdom, visar att dessa skillnader skapas redan i unga år. Kartläggningen visar bl.a. att ungdomar äter för lite frukt och grönsaker och för mycket rött kött och chark. Här finns en könsskillnad då pojkar i gymnasieskolan äter dubbelt så mycket kött som flickorna, som i sin tur äter mer frukt och grönsaker än pojkarna. Kartläggningen visar även att ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk och dricker mer läsk. Även övervikt och fetma är vanligare bland dessa ungdomar.

Inom ramen för uppdraget att främja hälso- och sjukvårdens arbete med bra matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar har Livsmedelsverket bl.a. tagit fram faktabroschyrer och en webbaserad vägledning om betydelsen av bra matvanor i det förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet. Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg har bl.a. tagit fram reviderade råd för äldreomsorgen som kommer att lanseras under 2018. Den offentliga upphandlingen av livsmedel är av stor vikt för kvaliteten på måltiderna inom offentlig sektor. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att förstärka kompetensen när det gäller upphandling av livsmedel och måltidstjänster inom offentlig sektor. Uppdraget ska avrapporteras 2019. Fysisk aktivitet och bra matvanor behandlas även inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om obligatorisk ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll.

Patrik Strömer Näringspolitisk expert 072-505 57 43

Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.