Glädjande besked i Forsknings-och innovationspolitiska propositionen

Regeringens proposition om kommande fyra års forsknings- och innovationspolitik innehåller glädjande besked för livsmedelssektorn. Närmare 380 miljoner kronor satsas på livsmedelsforskning, vilket är en signifikant ökning mot tidigare år.

Med tanke på rådande pandemi är det mycket glädjande med Regeringens forsknings- och innovationsproposition anslagsökning. Den totala satsningen på forskning och innovation uppgår till 3,4 miljarder kronor för år 2021 med en nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor år 2024. Och än mer glädjande är att propositionen tydligt pekar ut livsmedel som innovationsområde, innebärande att livsmedelsbranschen nu tydligt är en del av forskningspolitiken.

Både forskning och innovation är grundläggande för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig samhällsomställning där livsmedel har en central roll. För det krävs en långsiktig och stabil finansiering över många år. Det är därför mycket positivt att det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, Formas, får närmare 380 miljoner kronor de kommande fyra åren för satsningar på livsmedelsforskning. Detta möjliggör en fortsatt satsning på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel som startade 2017 och som är en viktig del av det forsknings- och innovationssystem som finns tillgängligt för livsmedelsindustrin och övriga aktörer i livsmedelskedjan.

– Vi är mycket positiva till att regeringen gör en kraftfull och långsiktig forskningssatsning på livsmedelsområdet. Det är en förutsättning för att vi i Sverige, med vår unika position, ska kunna bidra till de ambitiösa mål som finns i både regeringens livsmedelsstrategi och FN:s globala mål, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.

Det är av mycket stor vikt att satsningarna inom Formas kompletteras med företagsnära forskning och innovation genom Vinnova, Sverige innovationsmyndighet. Detta syns inte tydligt i propositionen men Livsmedelsföretagen gläds åt att Vinnova har annonserat en satsning på det nya området Hållbara matsystem. Satsningarna genom de två forskningsfinansiärerna, Formas och Vinnova, är en bra början för att nå de nivåer som efterlysts av livsmedelsbranschen.

– Det är med stor glädje vi läser propositionen som tydligt inkluderat livsmedel och därmed Sveriges tredje största industrigren, livsmedelsindustrin. En industri som tillsammans med övriga aktörer i livsmedelsvärdekedjan har en stor potential att bidra till ökad hållbarhet i alla dess tre dimensioner. Nu gäller det att satsningarna utgår från företagens förutsättningar och behov – då kan vi göra skillnad, säger Elisabet Rytter, forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Propositionen innehåller även ett antal bredare och mer allmänna satsningar på till exempel testdemosatsningar, innovationscheckar, forskningsinfrastruktur och arena för innovationsupphandling hos Vinnova. Här är det viktigt att livsmedelsbranschen kommer med och tar del av satsningarna. Livsmedelskedjan har under året presenterat sina behov av forskning och innovation i Sweden Food Arenas Innovations- och forskningsagenda. Dessutom driver Arenan just nu två projekt som kommer att resultera i en än mer fördjupad kunskap om livsmedelskedjans behov. Allt detta blir viktiga underlag för hur propositionens satsningar, t ex nästa generations strategiska innovationsprogram (2.0) kan se ut.

– Sammanfattningsvis är den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2020 är ett mycket bra första steg på vägen mot en långsiktig satsning på forskning och innovation i livsmedelskedjan, avslutar Elisabet Rytter.

 

 

Elisabet Rytter

Forsknings- och nutritionsansvarig