FORSKNING OCH INNOVATION

På gång inom svensk livsmedelsforskning

5-6 september träffades Livsmedelsföretagens referensgrupp för FoU. Till mötet kom även representanter för RISE, Vinnova, ”Bra mat för alla”, Formas och Food Science Sweden för att berätta om sina verksamheter. Vi passade på och ställde några snabba frågor om vad som är på gång inom svensk livsmedelsforskning och vad som är det mest spännande på forskningsfronten just nu.

Anna Ström, Food Science Sweden.

Anna Ström, verksamhetsansvarig på Food Science Sweden.

Kan du sammanfatta vad du precis berättade för FoU-gruppen?

Jag pratade om Food Science Sweden, en organisation som finansieras av Chalmers, LTH, Örebro Universitet SLU och RISE. Syftet är att stärka livsmedelsvetenskaplig forskning, synliggöra den och öka samverkan mellan lärosäten, myndigheter och näringsliv. Vi har också forskarskolan LIFT som jag ville slå ett slag för. Det är ett jättebra koncept där det finns en industriell mentor till varje doktorand. Jag tror att det är ett bra sätt för företagare att lära känna forskare inom akademin utan någon större finansiell insats. Jag pratade även om Roland Bergers rapport som statuerar att det är dålig innovationskraft inom livsmedelsindustrin, vilket är lite provocerande. De säger ganska krasst att företagen inte engagerar sig tillräckligt inom forskningen och att kommunikationen är dålig mellan industri och akademi. Så jag ville prata om vilka samverkansformer som finns idag, och vilka nya former som är möjliga, och lät gruppen diskutera den frågan.

Av allt som händer inom svensk livsmedelsforskning, vad tycker du är det mest spännande just nu?

Jag tycker det är mycket som pågår just nu, och en utmaning är att samla ihop allt. Men diskussionerna som Sweden Food Arena ska ha med Food Science Sweden ska bli väldigt spännande. Vinnova har också sin VINN Excellence Center-utlysning nu, och det skulle vara en stor seger att ha ett kompetenscenter för livsmedel finansierat av Vinnova. Det hade varit roligt om det skedde. Jag hoppas på mer dynamik och mer finansiella krafter.

Niklas Lorén, adjungerad professor RISE och Tomas Lundqvist, forskningsdirektör RISE

Kan ni sammanfatta vad ni precis berättade för FoU-gruppen?

Vi var inbjudna dels för att berätta om den satsning som RISE gör, dels för att berätta om kopplingar till andra aktörer såsom ESS, MAX IV och akademin. RISE gör en satsning på ungefär 5 miljoner kr per år nu med syfte att tillgängliggöra och nyttiggöra teknik för svensk industri. Vi pratade också om hur företagen kan göra om de vill börja jobba med den här tekniken. Det första är att komma i kontakt med rätt kompetens. Tekniken är väldigt avancerad men också väldigt användbar.

Av allt som händer inom svensk livsmedelsforskning, vad tycker ni är det mest spännande just nu?

Vatten är en jätteviktig komponent i livsmedel, vilket man kanske inte alltid tänker på. Och där finns det mycket att lära sig. Tack vare tekniken på ESS och MAX IV går det att studera vatten väldigt bra. Där tror man t.ex. att egenskaper i bröd beror till stor del på vattnets fördelning. Där ser jag att neutroner kombinerat med röntgenmätningar och annan typ av mikroskopi skulle kunna ge en helt annan förståelse av vattnets roll i livsmedel. Vi har skickat flera ansökningar och stora livsmedelsföretag är med. Det finns också en spännande koppling mellan livsmedel och hälsa, när man börjar förstå vad som händer i kroppen och att ”livet” i tarmarna påverkas av vad man äter. Det går att stimulera olika bakteriefloror genom vad man äter, och den forskningen har bara börjat.

Vilken sorts livsmedelsforskning skulle ni vilja se mer av i Sverige?

Tomas: Jag tycker att man borde engagera sig mer med de medicinska fakulteterna. Min vision är att landstingen borde lägga lika mycket vikt vid vad som finns på tallriken som i pillerkoppen.

Niklas: Jag tänker på alternativa proteinkällor, där det nog finns mycket spännande forskning att göra. Det finns en utmaning rent processmässigt, men också förståelsemässigt och sensoriskt. Där tror jag att anläggningarna tillsammans med andra tekniker kan vara avgörande.

Hur ligger Sverige till internationellt sett när det gäller livsmedelsforskning? Finns det några internationella förebilder vi bör/kan ta efter?

Tomas: Jag funderar på om man kan prata om länder, det är mer företag det handlar om. Man lyfter ofta fram Holland och Schweiz men det beror ju på att de stora företagen har sin forskning där.

Niklas: Det som är intressant med Holland är den täta kontakten mellan företag och akademi, och det vore något att få till här också. För att få en bärkraftig livsmedelsforskning tror jag det behövs långsiktiga program där en finansiär går in och sponsrar säg 10 doktorandprojekt och 10 post doc projekt varje år. Då skulle man få en återväxt i Sverige.

Tomas: Jag kommer själv från läkemedelsbranschen och där var det tidigare så att företagen inte pratade med varandra, utan forskade i ”hemlighet”. Idag har man istället gått ihop i stora europeiska samprojekt, för att man kan enas om vissa frågeställningar. Det kanske livsmedelsindustrin borde tänka på också, och att ta fram en ny forskargeneration.

Sofia Knaz och Rikard Åsgård, Bra mat för alla

Sofia Knaz och Rikard Åsgård, projektet Bra mat för alla

Kan ni sammanfatta vad ni precis berättade för FoU-gruppen?

Vi har berättat om det treåriga projektet ”Bra mat för alla” som Astma- och Allergiförbundet, tillsammans med Livsmedelsföretagen och Karolinska Institutet, driver under de kommande tre åren. Huvudmålet med projektet är att starta upp ett nationellt samordnande kunskapscentrum för matöverkänslighet. Förstudien till projektet finansierades av Vinnova 2014-2016 och utfördes av Astmaförbundet, Livsmedelsföretagen och Centrum för allergiforskning på KI som gjorde en kartläggning tillsammans med personer med matallergi eller annan överkänslighet för mat. Nu har vi fått pengar från Arvsfonden till ett treårigt projekt, med syfte att göra det bättre för personer med matallergier och starta upp ett nationellt kunskapscentrum om matöverkänslighet.

Vi har berättat om strategin, visionen och målet med uppbyggnaden av det nationella kunskapscentrumet. Men också om vilken roll industrin har i det här arbetet och vilka utmaningar de står inför vad gäller produkter för personer med allergier och överkänslighet.

Vilket forskningsområde är mest intressant nu, och vilken livsmedelsforskning vill ni se mer av?

Framförallt gränsvärden och märkning. Vi hade en kort gruppdiskussion här idag och vi tar med oss många idéer och förslag härifrån. Ett annat område är att få fram bättre och säkrare livsmedel för folk med matallergier.

Fler säkra produkter kort sagt, och med det en samlad tydlig lagstiftning kring märkning. Kanske mer internationella samarbeten kring sådana produkter. Det tror jag också är en uppgift för industrin och forskningen att identifiera vad som behövs framöver. Utifrån projektets synvinkel, att maten ska bli säkrare för personer med matallergier och överkänslighet för mat, där vill vi se ökad forskning. Sen kan det vara ganska spretigt. Det finns t.ex. forskning och innovation som handlar om att fram nya alternativa livsmedel utan de allergena proteinerna, till förmån för konsumenterna.

Hur ligger Sverige till internationellt, finns det internationella förebilder vi bör/kan ta efter?

Det finns två länder inom våra frågor, England och Kanada, som har många bra exempel och som jag gärna skulle knyta an mer till. De har tagit nationella grepp som har lett till tydligare märkning, forskning och utveckling samt lagstiftning som gör det lättare för konsumenter att tolka och välja produkter. Det efterfrågas ju mycket i Sverige också. I Tyskland och Frankrike har man de senaste åren tagit stora steg på området t ex när det gäller glutenfria produkter, så olika länder är bra inom olika områden. Sverige ligger absolut i framkant, och skulle verkligen kunna driva en samordning mellan EU-länderna. Det finns i Sverige en stark vilja från industri, handel, patientorganisationer och myndigheter att få det bättre. Och det finns en unik samverkan mellan de parterna som är sällsynt i andra länder. Men jag upplever att det är mycket på frivillig basis, och skulle det göras satsningar nationellt, som man har gjort i Kanada, så skulle det kunna hända riktigt mycket.

Joanna Franzén, Vinnova

Joanna Franzén, handläggare på Vinnova

Vad har du pratat om idag?

Jag har presenterat Vinnova brett, och specifikt om vår satsning kring FoodTech. Även en del av Vinnovas andra erbjudanden som kan vara relevanta för gruppen. De är inte specifikt riktade till livsmedel men det finns flera finansieringserbjudanden som skulle kunna passa.

Vad tycker du är spännande inom livsmedelsforskning just nu?

Jag tycker dels det är spännande med nya proteinkällor, dels att se det vi har varit med om under sommarens torka och diskussioner kring resurseffektivitet och krisberedskap. Hur det skulle kunna öka medvetenheten kring svenska livsmedel.

Vilken livsmedelsforskning vill du se mer av?

Eftersom mitt intresseområde rör digital transformation och digitala tjänster skulle jag gärna se mer forskning kring cirkularitet och hur digitalisering kan bidra till en mer hållbar produktion.

Erika Ax, Formas

Erika Ax, forskningssekreterare på Formas

Vad har du pratat om med FoU-gruppen?

Jag och min kollega Katarina var här för att uppdatera om vad Formas gör inom livsmedelsforskningsområdet. Vi har ett nationellt forskningsprogram för livsmedel och en kommitté bestående av forskningsfinansiärer i livsmedelsområdet. Vi håller bl.a. på med en långsiktig strategisk forskningsagenda där olika aktörer inom livsmedelsområdet har spelat in. Men framför allt fick deltagarna i referensgruppen prata med oss om vad de ser att vi som finansiär kan göra för att företagen ska bedriva mer forskning, involveras tillsammans med akademin och hur vi kan bidra till att forskningen kommer till nytta.

Vad är mest spännande nu inom livsmedelsforskning?

Det är svårt att välja en sak för det pågår så mycket. Både att livsmedelsforskning är på agendan hos så många, och att industrin håller på att formera sig för att hitta vilka behov de har. Men också att många intressanta projekt är tvärvetenskapliga, där man tar in olika discipliner i samma projekt. Det är jättespännande.

Vilken sorts forskning vill du se mer av?

Egentligen ännu mer samarbeten mellan olika aktörer. Vi på Formas har försökt utforma våra senaste riktade satsningar så att det uppmuntrar samverkan, t.ex. mellan industri och akademi. Det ökar ju också möjligheten för forskningen att komma till nytta och få genomslag i samhället. Sen är det en del av vårt arbete med den strategiska forskningsagendan, att visa vägen för vilken forskning som behövs. Och då är det aktörer inom livsmedelssystemet som tillsammans får lyfta sina behov. Jag skulle också tycka det vore intressant med fler projekt där olika kunskapsområden möts, t.ex. livsmedel och IT.

Hur ligger Sverige till internationellt vad gäller FoU, finns det internationella förebilder vi bör/kan ta efter?

Vi håller på nu med att analysera just det med hjälp av andra aktörer, hur stark den svenska livsmedelsforskningen står sig. Så vi får se vad som faller ut av den rapporten. Sen finns det alltid andra länder som dyker upp i dessa diskussioner, Holland t.ex. Men jag tror Sverige har väldigt bra förutsättningar att bli ett ännu starkare forskningsland än idag.

Arbetar du med FoU på ditt företag?

Då kanske du ska vara med i Livsmedelsföretagens referensgrupp för FoU! Hör gärna av dig till vår forsknings- och nutritionsexpert Elisabet Rytter så berättar hon mer.

Delar av Livsmedelsföretagens FoU-referensgrupp

Ansvarsområde: Närings- och hälsopåståenden, nyckelhålet, berikning, forskning och innovation.

Kommentarer inaktiverade.