Referat från Naturvårdsverkets första workshop om hållbar plastanvändning

Den 13 augusti deltog Livsmedelsföretagen i den första av två workshops som Naturvårdsverket anordnar för att kicksstarta det uppdrag om hållbar plastanvändning de tilldelats av regeringen. Nedan följer en kort rapport från workshopen.

Workshopens förutsättningar

Naturvårdsverkets har tilldelats ett regeringsuppdrag vilket består i att:

  • Samla och bygga upp objektiv och faktabaserad kunskap om makro- och mikroplast,
  • Sprida kunskapen genom lämpliga kanaler och genom insatser riktade till relevanta aktörer till exempel myndigheter, kommuner och producenter, och
  • Samordna och driva frågor i syfte att öka hållbar plastanvändning.

Naturvårdsverket, med samordnare Åsa Stenmarck (tidigare plastutredare åt Regeringen), har tillsammans med företaget Material Economics sammanställt nuläget gällande plastanvändning i Sverige, lösningsstrategier och scenarier. Denna första workshop syftade till att presentera och diskutera sammanställningens resultat.

Deltog på workshopen gjorde inbjudna var myndigheter, kommuner, branschorganisationer samt företag i återvinning och avfallsbranschen.

Fakta från sammanställningen i urval

 

  • I Sverige producerar vi lika mycket plast som vi exporterar. Samtidigt importerar vi något mer.
  • Användningen av plast ökar i Sverige
  • 2017 använde vi 1,3 miljoner ton plast i Sverige
  • Ungefär 26 % av plasten används till förpackningar, vilket är mindre än snittet i Europa om ca 40 %
  • 10 % av svenskt plastavfall materialåtervinns och 76 % förbränns
  • De tre huvudsakliga miljöproblemen med plast är klimatpåverkan, läckage och farliga innehållsämnen
  • Förbränning av plast ger ungefär lika stora utsläpp av CO2 (2,6 miljoner ton) som raffinaderier respektive cementtillverkning (2,9 miljoner ton)
  • I Sverige finns 4 styrmedelstrender inom plast; cirkulärekonomi, minskat läckage, bioekonomi och klimat.

Möjliga systemförändringar

Under workshopen diskuterades att systemförändringar är nödvändiga för att nå en hållbar plastanvändning. De lösningsstrategier som kan bidra till detta finns längs hela plastens värdekedja. Dessa kan grupperas i följande sex kategorier:

 

  • Smart användning
  • Substitution
  • Mekanisk återvinning
  • Bioråvara och CCU – CarbonCaptureUse
  • Kemiskåtervinning
  • Fossilråvara + CCS – CarbonCapture and storage

För varje kategori har Naturvårdsverket tagit fram låg- och högscenarier för minskad plastefterfrågan. Dessa har myndigheten vidare kombinerat ihop till tre olika scenarier med olika tyngdpunkt på åtgärderna för att se vad som krävs för att uppnå Sveriges mål om hållbar plastanvändning och klimatneutralitet 2045. Den slutsats som presenterades är att oavsett vilka lösningsstrategier som väljs så kommer det att krävas stora förändringar i plastanvändningen.

Under nästa workshop planeras vägval för hållbar plastanvändning samt förutsättningar och hinder för detta att diskuteras.

 

Marie Rydén

Näringspolitisk expert