APRIL 2018

Aktuellt inom livsmedelslagstiftning på EU-nivå

Som vanligt händer det väldigt mycket inom EU:s livsmedelslagstiftning. Vår EU-expert Nicklas Amelin och vår näringspolitiska expert Marie Rydén har sammanställt det viktigaste att hålla koll på, inklusive nyheter inom ursprungsmärkning, vegetarisk märkning, dual quality, pesticider, tropanalkaloider, novel foods, bisfenol A, och mer.

Innehåll i artikeln:

Tillsatser i glutenfria produkter

Livsmedelsföretagen och våra europeiska kollegor arbetar intensivt för att behålla dagens regler för tillsatser i glutenfria livsmedel. Ett utkast till nya tillsatsregler som tidigare lagts fram av EU-kommissionen befaras leda till drastiska ändringar i det nuvarande regelverket, vilket skulle leda till avsevärda försämringar för såväl producenter som konsumenter av dessa produkter. Livsmedelsföretagen håller en tät kontakt med Livsmedelsverket och Näringsdepartementet i frågan och har också deltagit i flera möten i Bryssel med såväl kommissionen som andra medlemsländer för att hitta en lösning.

Ursprungsmärkning

Trenden med olika nationella regler för ursprungsmärkning fortsätter. Ett av de senaste tillskotten är Finlands regler om ursprungsmärkning av kött som ingrediens i oförpackade produkter. FoodDrinkEurope har lämnat in ett officiellt klagomål till EU-kommissionen när det gäller italienska regler (ursprungsmärkning av durumvete i pasta, ris respektive tomater i processade livsmedel, samt obligatorisk märkning med tillverkningsplats) eftersom man inte följt EU-reglerna om förhandsanmälan av sådana regler så att de kan granskas av kommissionen och andra medlemsländer.

Inom kort kommer kommissionen att besluta om tillämpningsregler för ursprungsmärkning av s k primär ingrediens, i de fall när ursprunget på den primära ingrediensen inte är samma som hela produktens ursprungsland (t ex polska bär i en bärpaj som märkts med svenskt ursprung). Livsmedelsföretagen och våra kollegor runt om i Europa har arbetat mycket med att föra dialog med kommissionen och medlemsländerna för att få ett så bra och tydligt regelverk som möjligt. Det har lett till avsevärda förbättringar jämfört med de första utkasten, även om en del frågetecken kvarstår.

Kommissionen ville att de nya reglerna ska börja gälla 1 april 2019 men efter hård kritik från såväl branschen som många medlemsländer, är förslaget nu att reglerna gäller från 1 april 2020. Under tiden arbetar kommissionen med att ta fram tolkningsdokument som stöd för medlemsländerna, så att reglerna tillämpas så likvärdigt som möjligt över hela EU.

Märkning av vegetariska och veganska produkter

Idag saknas gemensamma EU-regler för vilka slags produkter som får märkas som lämpade för vegetarianer respektive veganer. Med tanke på att detta är en starkt växande marknad i flera länder, skapar dock avsaknaden av EU-regler problem för branschen eftersom det finns stora skillnader mellan hur olika länder tolkar de här begreppen.

EU-kommissionen har i uppdrag att föreslå definitioner för båda begreppen men har meddelat att detta arbete kommer att påbörjas först 2019. FoodDrinkEurope och de berörda konsumentgrupperna genom sin paraplyorganisation European Vegetarian Union har under lång tid arbetat med att ta fram definitioner som både parter är nöjda med. Ett gemensamt förslag kommer att presenteras till kommissionen och båda organisationerna kommer att argumentera för att detta gemensamma förslag ska ligga till grund för kommissionens arbete med ett EU-lagförslag.

MCPD och glycidylestrar i oljor och fetter

De nya EU-reglerna om glycidylestrar, förordning 2018/290, började gälla den 19 mars 2018. Tillverkarna av oljor och fetter har dock sedan länge åtagit sig att komma ner i de nivåer som nu blir lagreglerade gränsvärden, så regleringen bör inte innebära några svårigheter för industrin. Regleringen har också en övergångstid på sex månader, vilket innebär att produkter som kommit ut på marknaden före den 20 mars får fortsätta att säljas till och med den 19 september, även om de skulle innehålla högre halter.

När det gäller den andra kategorin estrar, MCPD, har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA i början av året uppdaterat sin riskvärdering. Den nya bedömningen, som inte är lika alarmerande som den man gjorde våren 2016, ligger nu till grund för en diskussion om gränsvärden även för MCPD. Något förslag från EU-kommissionen finns inte ännu men troligen kommer man att föreslå maxgränser för samma livsmedelsgrupper som i regleringen av glycidylestrar.

FoodDrinkEurope och fettillverkarnas organisation Fediol tittar tillsammans på möjligheterna att utveckla någon form av verktygslåda eller liknande stöd till företagen om vad man kan göra för att få ner halterna, på liknande sätt som tidigare gjorts för akrylamid.

Tropanalkaloider

2016 beslutades om gränsvärden för tropanalkaloider i vissa spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn. Den 5 februari 2018 kom en rapport från EFSA som indikerar att det finns oroande höga halter av två tropanalalkaloider (atropin och skopolamin), främst i te och örtte, kryddor och vissa spannmålsprodukter, samt att spädbarn och småbarn är den viktigaste riskgruppen. Därför överväger nu kommissionen att föreslå nya gränsvärden för berörda livsmedelskategorier, samt att skärpa gränsvärdena för barnmatsprodukter ytterligare. Samtidigt har EFSA understrukit att resultaten i den senaste rapporten bygger på ett underlag med betydande mätosäkerheter. Det är ännu oklart när ett eventuellt förslag kan komma att presenteras och hur snart det i så fall kommer beslutas.

”Dual quality”

Frågan om påstådda kvalitetsskillnader mellan produkter som säljs i östra resp västra Europa fortsätter att vara aktuell på EU-nivå. En grupp medlemsländer misstänkliggör i debatten all differentiering av produkter mellan olika marknader och några vill till och med lagstifta om att produkter som säljs med samma varumärke och framtoning måste vara identiska över hela EU – något som knappast är realistiskt men visar hur långt den här debatten har gått. Frågan hanteras nu parallellt i flera processer samtidigt:

  • Produkttester som gjorts av några medlemsländer som underlag för påståendena om skiftande kvalitet har visat sig ha brister på olika sätt. För att säkerställa att testerna ska genomföras på likartat sätt och med tydliga krav, är EU-kommissionen på väg att slutföra arbetet med en gemensam metod för sådana tester. Metoden kommer att förhoppningsvis att sålla bort felaktiga jämförelser men kommer ändå bara kunna visa på skillnader i produktsammansättning som ju inte nödvändigtvis innebär kvalitetsskillnader.
  • Kommissionen har publicerat riktlinjer för hur medlemsländerna ska tillämpa befintlig konsumentlagstiftning i tveksamma fall. Dessutom lade kommissionen den 10 april fram ett lagstiftningspaket i konsumentfrågor där de föreslår att införa ett uttryckligt förbud mot fenomenet. Närmare bestämt gäller det ett förbud mot att vilseleda konsumenter genom att marknadsföra en produkt som identisk med en produkt som man säljer andra länder, trots att de avsevärt skiljer sig i sammansättning eller andra egenskaper. Förslaget kan, om det blir verklighet, bli problematiskt eftersom det ger utrymme för långtgående tolkningar som kan inskränka företagens möjligheter att differentiera sin produkt mellan olika marknader.
  • Europaparlamentet förbereder ett betänkande i frågan som riskerar att spä på uppfattningen att alla anpassningar av en produkt till en lokal marknad innebär förkastliga kvalitetsskillnader som måste stoppas.
  • Livsmedelsföretagen håller tät kontakt med svenska företrädare i Bryssel och det har lett till att Sverige tydligare än tidigare har markerat i olika forum att det inte behövs ytterligare lagstiftning på det här området.

Bisfenol A

Det är nu över tre år sedan som EFSA presenterade en riskvärdering av bisfenol A som förekommer i vissa material i kontakt med livsmedel som t ex förpackningar. Politiska låsningar har gjort att kommissionen inte lade fram ett förslag till EU-reglering av bisfenol A förrän förra året. Förslaget, som bygger på EFSA:s riskbedömning, har nu efter långa diskussioner blivit till ny lagstiftning (förordning 2018/213). Den nya förordningen börjar gälla den 6 september 2018 och reglerar bisfenol A i plast såväl som i ytskikt och lacker. Eftersom detta innebär en EU-harmonisering av regler för bisfenol A, bör det leda till att det totalförbud mot bisfenol A som gällt i Frankrike i ett par år kommer att upphävas.

Akrylamid

Livsmedelsföretagen hade ett informationsmöte om akrylamid den 13 februari, tillsammans med Visita och Svensk Dagligvaruhandel, inför att den nya EU-lagstiftningen träder i kraft i veckan – 11 april.

Den nya lagstiftningen är baserad på rekommenderade åtgärder för att få ner halterna så långt som möjligt och bygger på den ”verktygslåda” som tagits fram av branschen i samverkan med myndigheterna. Istället för gränsvärden innehåller lagstiftningen s.k. åtgärdsnivåer som alltså inte innebär att produkter med högre värden måste återkallas, utan syftar till att genom åtgärderna i tillverkningen få ned halterna.

När det gäller kontroll av de nya reglerna, förklarade Livsmedelsverket att akrylamid kommer hamna i fokus för kontrollen först 2019 och 2020. Givetvis gäller lagstiftningen redan från 11:e april 2018 och man förväntar sig att företagen kommer att göra vad man kan för att leva upp till kraven. I EU arbetar man på en vägledning och Livsmedelsföretagen har tagit del av det första utkastet. Det ser lovande ut med bra förklaring av vad åtgärdsnivåer innebär och praktiska exempel med t.ex. färglikare för pommes frites mm. Den kommer förhoppningsvis göra kontrollen enkel och likvärdig. När vägledningen kommer är dock inte klart i skrivande stund.

Översyn av pesticidlagstiftningen

Regelverket om bekämpningsmedelsrester har under senare år orsakat många problem för industrin, inte minst vad gäller övergångstider för produkter med lång hållbarhetstid där rättsläget ofta blivit oklart. Nu pågår en översyn. Kommissionens konsulter har skickat ut flera olika enkäter och svar på dessa samordnas av FoodDrinkEurope.

Agri-Food chain, en sammanslutning av ett tjugotal branschers organisationer som berörs av denna lagstiftning, har sammanställt de problem man ser med dagens lagstiftning och de åtgärder som man skulle vilja få igenom i denna översyn av lagstiftningen. T.ex. är 1107/2009 som reglerar godkännandet av aktiva substanser farobaserad, medan 396/2005 som reglerar resthalterna riskbaserad. För att undvika de motsägelser som detta skapar vill Agri-food chain att båda blir risk- och vetenskapligt baserade.

I lagstiftningen är EU indelat i fyra olika zoner inom vilka växtskyddsmedel för mindre grödor kan godkännas ”lokalt”. Detta ger upphov till problem för de länder som gränsar till varandra men ligger i olika zoner t.ex. Litauen och Polen ,och därför skulle man vilja se att växtskyddsmedel för mindre grödor blev generellt godkända för alla zoner då behovet också kan bero på väderförhållanden som skiljer sig från år till år.

Övergångstider vid förändringar i lagstiftningen är varierande och för korta. Speciellt för t.ex. frusna/ konserverade produkter med lång hållbarhet. Restsubstanser kan ju komma även från andra källor än växtskyddsmedel och kanske bäst regleras inom annan lämplig lagstiftning. Kontrollen av växtskyddsmedel och lagstiftningen kring resthalter är inte likvärdiga i olika länder vilket skapar osäkerhet i handeln. Bättre harmonisering med CODEX behövs. Råvaror köps ju globalt, och EU och tredje land behöver ha jämförbara standarder för att underlätta handel.

Lagstiftningen om ekologisk produktion och arbetet med genomförande-förordningar för ekologiska produkter

Kommissionen räknar med en omröstning i Europaparlamentet i april om grundförordningen och omröstning i rådet i maj 2018. Förordningen kommer att träda i kraft 1 januari 2021. Fördelarna med den nya lagstiftningen är bland annat ett större steg mot harmonisering och ett slut på det som kommissionen kallar ”à la carte” tolkningar, liknande villkor för alla ekologiska producenter i EU och försiktighetsprinciper gällande oönskade ämnen. Den ekologiska lagstiftningen är också en av drygt fem förordningar som inte anpassats till Lissabonfördraget så det behöver också göras.

Några förenklingar som lyfts fram är gruppcertifiering för mindre producenter och riskbaserade kontroller. Det finns flera nya möjligheter med förordningen för nya produktlösningar och högre genetisk mångfald. De nordiska länderna har varit kritiska till förslaget då avgränsade bäddar inte längre skulle tillåtas. Kommissionen har dock hittat en lösning genom att ett 10-årigt undantag har inkluderats och en kommissionsrapport efter fem år (2026). Det var den bästa möjliga lösningen som kunde fås fram.

Arbetet med att ta fram de ca 50 genomförande-förordningar som skall komplettera grundförordningen är påbörjat och målet är att de skall vara klara i slutet av 2020. Livsmedelsföretagen kommer vara med i Jordbruksverkets referensgrupp. Arbetet med de frågor som är intressantast för oss börjar efter sommaren.

Märkning av alkoholhaltiga drycker

Kommissionen fick den 12:e mars ett förslag från branschen om en självreglering av frågan om märkning av alkoholhaltiga drycker med ingrediensförteckning och näringsdeklaration. Det är ett förslag med separata annex för bryggeri-, vin- respektive spritbranschen. En stötesten är att bryggerierna tycker att näringsinformation per 100 ml är acceptabelt medan sprittillverkarna vill använda 30 ml som är en vanlig serveringsportion av sprit. Kommissionen kommer analysera förslaget och det är oklart ifall olika system kommer att accepteras av kommissionen och beslutsfattarna, liksom hur man kommer ställa sig till principiella överväganden som t ex ifall det räcker med märkning online och inte på förpackningarna, eller hur man inom en eventuell frivillig lösning ska hantera språkkraven som bara gäller obligatoriska uppgifter enligt informationsförordningen.

Redan dagen efter kritiserades förslaget av den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) som framför allt vände sig mot att informationen inte måste finnas på flaskan och man vill ha obligatorisk märkning. The European Alcohol policy Alliance (EuroCare) jämförde med att för juice och mjölk behöver man inte söka på nätet för att få näringsinformation och de tycker inte förslaget följer intentionen i märkningslagstiftningen 1169/2011 tillräckligt väl. Alcoholic Action Ireland påpekade också att tillverkarna kan märka sina produkter med ingrediens- och näringsinformation när de exporterar till länder utanför EU som har det kravet, så varför inte inom EU?

Novel foods

Kommissionen har i slutet av 2017 fattat beslut om genomföranderegler för ansökningar om godkännande av novel foods (2017/2468, 2017/2469, 2017/2470) enligt det nya regelverket som började gälla vid årsskiftet. Man har även publicerat den samlade s k unionslistan över hittills godkända novel foods. Unionslistan uppdaterades redan den 20 mars med de tre första genomförande-förordningarna för tre ämnen som åtminstone delvis har godkänts under den nya lagstiftningen.

Livsmedelsföretagen har gett stöd och råd till svenska företag som vill sälja insekter som livsmedel i Sverige och har drivit på för att Sverige ska följa våra nordiska grannländers exempel och tillfälligt godkänna insekter enligt det gamla regelverket. Livsmedelsverket valde tyvärr till sist att stå fast vid sin tidigare tolkning att inte tillåta insekter, men genom Livsmedelsföretagens förmedling har verket i alla fall etablerat en dialog med de berörda företagen.

Europeisk kampanj om inre marknaden för livsmedelsprodukter

2018 innebär 25-årsjubileum för EU:s inre marknad som kom på plats 1993. FoodDrinkEurope uppmärksammade jubiléet med ett event i Bryssel den 22 mars, som också var startskottet för en brett upplagd kampanj för att uppmärksamma den inre marknaden för livsmedelsprodukter. De allra flesta av de konkreta lagstiftningsärenden som Livsmedelsföretagen och FoodDrinkEurope arbetar med till vardags handlar om att få den inre marknaden att fungera bättre, oavsett om det gäller att införa nya lagar eller att uppnå en likvärdig tillämpning av det regelverk som redan finns. Kampanjen ska pågå under hela 2018 och 2019 och kommer inte minst att arbeta för ett ökat fokus på inre marknadsfrågor inför valet till Europaparlamentet våren 2019 och tillsättningen av en ny EU-kommission under andra halvan av 2019.

Parallellt med detta deltar Livsmedelsföretagen aktivt i EU-samarbetet inom Svenskt Näringsliv som under 2018 också ska arbeta med inre marknadsfrågor och försöka få mer fokus på dessa frågor inför riksdagsvalet i höst genom att på olika sätt belysa skillnaderna i partiernas inställning och visa att det gör skillnad vem som för Sveriges talan inom EU.


Har du frågor om EU:s livsmedelslagstiftning? Då får du gärna höra av dig till Marie Rydén eller Nicklas Amelin.

Kommentarer inaktiverade.