Utan inkomstbortfallsstöd försvinner hundratals små livsmedelsföretag och tusentals jobb
Livsmedelsföretagens senaste medlemsenkät visar på en nattsvart framtid för småföretagen i svensk livsmedelsindustri. Om bagerier, konditorier och andra småskaliga livsmedelsproducenter ska kunna räddas krävs direkta inkomstbortfallsstöd enligt dansk modell, menar Livsmedelsföretagen.
Inom livsmedelsindustrin har coronakrisen slagit allra hårdast mot konditorier och bagerier samt företag med försäljning till hotell och restaurang, såsom destillerier, bryggerier, charkuterier och konfektyrtillverkare. Bokstavligt talat över en natt tappade många av dessa företag mellan 50 och 80 procent av sin försäljning. Livsmedelsföretagen har sedan tidigare förordat inkomstbortfallsstöd som en nödvändig åtgärd. Givet det extrema läget förespråkar vi nu direkt inkomstbortfallsstöd av dansk modell.
Sex av tio anställda permitterade, uppsagda eller varslade
För många livsmedelsproducenter är personalen den enskilt största kostnadsposten. I vår senaste medlemsenkät räknar småföretagen med att de kommande veckorna tvingas korttidspermittera 40 % av sin samlade personalstyrka, säga upp 12 % och varsla ytterligare 8 % om uppsägning. Dvs på knappt sex veckor har coronakrisen direkt påverkat sex av tio anställda. Den svenska livsmedelsindustrin har i modern tid aldrig varit i närheten av något liknande.
Regeringens åtgärder lovvärda men otillräckliga
För att hjälpa det svenska näringslivet har regeringen lanserat en rad åtgärdspaket vilka bland annat givit möjlighet till korttidspermittering, lån för att stärka likviditeten och anstånd med skatteinbetalning. Åtgärderna har varit nödvändiga och lovvärda. Vi måste dock konstatera att de i den rådande situationen är otillräckliga. Det företagen upplever nu är inte en storm, det är en fullskalig orkan, och åtgärderna måste vara därefter.
I Sverige kan de statliga stödåtgärderna maximalt täcka 31 % av stilleståndskostnaderna för företag som inte kan bedriva sin verksamhet, resterande 69 % måste fortsatt betalas av företaget. I en lågmarginalbransch, som livsmedelsindustrin, har små företag i bästa fall en buffert som gör att de kan klara sig några veckor. Om man inbillar sig att de ska ha en buffert som gör att de kan överleva flera månader med inkomstbortfall på 50–100 procent så förstår man inte hur företagens verklighet ser ut.
− Vår medlemsenkät visar tydligt att företagen behöver ytterligare stödåtgärder för att kunna betala sina fasta kostnader för hyror och personal. Annars kommer i övrigt sunda och uppskattade livsmedelsföretag i hela landet att inom kort försättas i konkurs och tusentals jobb gå förlorade.
Den danska modellen är enkel, snabb och träffsäker
I Danmark kan företag i alla branscher ta del av kompensation för fasta kostnader. Stöd ges i relation till omsättningsbortfall. Ett företag vars omsättning minskat med 50 procent får ett direkt inkomstbortfallsstöd om 25 procent av dess fasta kostnader. Har omsättningen minskat med över 80 procent täcks 80 procent av kostnaderna. Visar det sig i efterhand att omsättningen minskat mindre än förväntat betalas en del av stödet tillbaka.
Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar skulle ett inkomstbortfallsstöd enligt dansk modell minska företagens stilleståndskostnader med hela 77 procent, något som kan rädda många svenska jobb och företag. Vi anser att den danska modellen – som snabbt och med precision riktar stöd så att företag med störst behov också får den största hjälpen – kan fungera som förebild för Sverige.
Billigare och effektivare att rädda företagen nu
Ett direkt och enkelt utformat stöd är också nödvändigt för att ingjuta framtidstro hos svenska företagare. Den dagen då marknaden börjar återhämta sig är det av yttersta vikt att svenska företagare känner sig trygga med att snabbt återuppta sina verksamheter och börja åter- och nyanställa. I dagens dystra läge ser vi tvärtom en överhängande risk för en mycket trögstartad återhämtning. En sådan återhämtning kommer med stor sannolikhet kosta mycket mer än att rädda företagen och jobben här och nu medan de fortfarande finns.
Sammanfattningsvis ser vi ett stort behov av att regeringen följer Danmarks exempel och agerar kraftfullt för att trygga den fortsatta existensen av små och medelstora företag. De nuvarande stöden som bygger på olika former av ökade krediter och skulduppbyggnad är vare sig tillräckliga eller långsiktiga.
− Det de små livsmedelsproducenterna har drabbats av i spåren av corona motsvarar en fullskalig naturkatastrof. En investering i ett direkt kontantstöd är nödvändigt för att förhindra att hundratals företag och tusentals arbeten inom den svenska livsmedelsindustrin går förlorade för gott, säger Björn Hellman.
