Frågor och svar om palmolja

Livsmedelsföretagens styrelse beslutade i mars 2014 om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015. Här har vi samlat de vanligaste frågorna kring palmolja.

Har Livsmedelsföretagens åtagande uppfyllts?

Mer än nittio procent av alla svenskproducerade livsmedel stödjer hållbar odling och är certifierad, enligt Livsmedelsföretagens ”progress report”. De senaste året har andelen segregerad olja ökat, vilket innebär att även är mer fysiskt certifierad palmolja på den svenska marknaden. Det innebär bland annat en ökad spårbarhet.

Livsmedelsföretagens rapport om palmolja

Vad är palmolja?

Palmolja och palmkärnolja är en naturlig vegetabilisk olja från oljepalmens frukter, primärt från palmen Elaeis guineensi. Palmoljan utvinns huvudsakligen med hjälp av ångbehandling, pressning och centrifugering.

Var produceras det?

Palmolja produceras framför allt i Sydostasien. De två största producentländerna är Malaysia och Indonesien som producerar cirka 87 procent av den globala produktionen. Även på andra kontinenter som Afrika och Sydamerika produceras palmolja, exempelvis har Thailand, som är det tredje största produktionslandet, och Colombia dubblerat sin produktion de senaste tio åren. Palmolja utgör 30 procent av total världsproduktion av vegetabiliska oljor och fetter.

Till vad används palmoljan?

Oljan är halvfast vid rumstemperatur och är stabil mot härskning. Dessa egenskaper bidrar till att bibehålla textur, smak och hållbarhet i produkten den används i. Exempel på livsmedel där palmolja används är kex, glass och fyllningar i chokladbitar (kakor, praliner och stycksaker). Livsmedelsproducenter använder ofta en blandning av olika fetter, där palmolja kan ingå.

Palmolja används också i många andra produkter som biodiesel, i kosmetik, rengöringsmedel, tvål och djurfoder.

En orsak till att palmolja började användas var att industrin sökte efter ett fett som kunde ersätta de delvis härdade fetter man använde tidigare som innehöll transfett. Nya medicinska rön i slutet av 90-talen visade att transfetter var ganska hälsovådliga. Det bästa ersättningsalternativet var då palmolja som naturligt inte innehåller transfett.

Vad gör livsmedelsbranschen för att förbättra produktionsförhållandena?

Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015.

Genom initiativet vill svenska livsmedelsproducenter bidra till en ökad användning och efterfrågan av ansvarfullt producerad och certifierad palmolja, en ökad öppenhet och spårbarhet i leverantörsledet och bidra till att marknaden för ansvarsfullt producerad palmolja ökar.

Branschen försöker även på nordisk nivå att arbeta för ett gemensamt åtagande. Ett stort antal företag har redan kommit långt i sitt arbete med att ta ansvar för sin palmoljeanvändning och har redan idag 100 procent certifierad palmolja.

Varför ska jag inte bojkotta palmolja?

Enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer beroende av palmoljan för sin överlevnad i Sydostasien. En bojkott på nationell nivå skulle därför slå fel då den generella efterfrågan på palmolja på global nivå ökar. En bojkott gör istället att mer ocertifierad palmolja kan produceras, då ett flertal stora marknader inte efterfrågar ansvarsfullt producerad palmolja. En svensk konsument bör, i den utsträckning det är möjligt, efterfråga certifierad och ansvarsfullt producerad palmolja.

Dessutom är palmoljan rent resurseffektivt den mest effektiva grödan, då den avkastningsmässig är mer än fem gånger så effektiv som andra grödor som ger vegetabilisk olja. Bland de största konsumenterna finns marknader som Indien och Kina där hållbarhetsfrågan inte är lika uppmärksammad. Därför är det viktigt att Europa driver efterfrågan av certifierad och ansvarsfullt producerad palmolja för att påverka produktionsländerna. Palmoljan kommer att försätta att produceras, det uppskattas att den globala produktionen av palmolja kommer mer än fördubblas från idag till 2050.

Är palmolja dåligt för hälsan?

Ur hälsosynpunkt är det palmoljans höga innehåll av mättat fett och då speciellt den mättade fettsyran, palmitinsyra, som gör att den är omdiskuterad. För högt intag av mättat fett kan leda till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Ren palmolja innehåller cirka 40 procent palmitinsyra. Det finns i dagsläget inget som visar på att palmolja är mer ohälsosam än andra produkter med mycket mättat fett. Swedish Nutrition Foundation håller för närvarande på och utreder den nuvarande vetenskapliga synen på hälsoeffekter av palmolja

Vad är RSPO?

RSPO (Roundtable on Sustainable Palmoil) startades 2004 av WWF, AAK, KLK, Sainsbury’s och Unilever. Målet med organisationen är att främja hållbar produktion av palmolja. Organisationen arbetar med certifiering av ansvarsfullt producerad palmolja, som innebär att regnskogen inte får stå tillbaka för nya palmoljeplantager. Idag är cirka 20 procent av den globala palmoljeproduktionen är certifierad av RSPO. Det finns idag cirka 12,1 miljoner ton certifierad palmolja. RSPO:s arbete utgör den enda hållbarhetscertifieringen där man arbetar i så kallad multi-stakeholder form. RSPO får samtidigt kritik från NGO:s för att omställningen till certifierad och spårbar palmolja inte går tillräckligt snabbt. Både livsmedelsindustri och NGO:s är dock eniga om att RSPO-certifiering är den enda vägen framåt. RSPO har även påbörjat ett aktivt arbete med att öka andelen certifierad palmolja. Målet är att all palmolja på den europeiska marknaden ska vara certifierad senast 2020.

Certifierad och ansvarsfullt producerad palmolja, vad är det?

Ansvarsfullt producerad palmolja certifieras genom de olika certifieringsordningar som RSPO erbjuder. I dagsläget finns det ingen enhetlig konsumentmärkning som visar att en produkt innehåller certifierad palmolja, men på vissa tvålar och kosmetikprodukter kan man finna RSPO:s symbol. En produkt kan vara certifierad även om det inte finns någon symbol på förpackningen.

Organisationen står bakom fyra stycken olika handelssystem: certifieringsordningar:

Identity Preserved: Den certifierade palmoljan från 1 ursprung hålls separat från palmolja som inte är certifierad genom hela värdekedjan. Det innebär att palmoljan är fullt spårbar till ursprunget.

Segregerad palmolja: Certifierad palmolja som hålls separat från icke-certifierad palmolja genom hela värdekedjan men som blandas med certifierad palmolja från annat ursprung. Segregerad palmolja kan därför inte spåras tillbaka till den specifika produktionsplantagen.

Mass Balance: Blandning av certifierad och icke-certifierad palmolja. Oljan är inte spårbar.

Book and Claim (Green Palm Certificates): ”Green Palm” är ett verktyg för att stötta produktionen av certifierad palmolja. Det innebär att man betalar en viss premium per ton palmolja till en producent som odlar certifierad palmolja. Denna premium når även de små odlarna. Men den fysiska palmolja som företaget får vid leverans är konventionellt framtagen, dvs ocertifierad.

Hur följer man upp certifieringen?

WWF ger årligen ut ett scorecard där de betygsätter medlemmarna inom RSPO och hur man når upp till målen att nå certifiera palmolja. RSPO följer även upp den årliga utvecklingen både för hela produktionen men också på företagsnivå bland de företag som är medlemmar i RSPO.

Mer info

RSPO har blivit anklagade för att det förekommer barnarbete och till och med trafficking på plantager som är certifierade, vad gör ni åt det?

RSPO är dels ett verktyg för att förbättra förutsättningarna för de som arbetar på palmoljeplantage, för regnskogen och för det djurliv som finns där och RSPO är dels ett verktyg för att öka spårbarheten genom hela leverantörskedjan. De svenska livsmedelsproducenterna är medvetna om att RSPO-certifieringen inte är problemfri. Det är självklart stora utmaningar i uppföljningen av certifieringen och samtidigt förhindra att kriminella element utnyttjar certifieringen. I dagsläget är RSPO-certifieringen det enda verktyget där miljö- och sociala-NGO:s är med och påverkar för förbättrade förutsättningar.

Svenska livsmedelsproducenter tror på RSPO-certifieringen som ett långsiktigt verktyg för en ökad social välfärd och minskad klimatbelastning i produktionsländerna och försöker genom certifieringen och sitt medlemskap påverka organisationen i en effektivare och mer trovärdig riktning. Enligt International Labour Organization beräknas 3,2 miljoner indonesiska ungdomar i åldern 10-17 vara utsatta för barnarbete. Det är alltså ett stort samhällsproblem där många aktörer har ett gemensamt ansvar.

Vad gör ni för att värna regnskogarna?

Merparten av de svenska livsmedelsproducenterna arbetar med att nå hundra procent certifierad palmolja inom ramen för RSPO. Certifiering genom RSPO är ett sätt att säkerställa ansvarsfulla förhållanden vid odlingen och att motverka avskogning vid nyanläggning av plantage. Många företag arbetar även med en ”no-deforestation-policy” vilket bland annat innebär nolltolerans mot avverkning av regnskog vid produktion av palmolja. Det finns möjlighet att öka produktiviteten på befintliga plantager vilket innebär att man inte behöver nya plantager för att öka andelen palmolja.

Hur mycket palmolja produceras det?

I Malaysia finns palmoljeplantage på en yta över5 miljoner hektar och i Indonesien cirka 8 miljoner hektar. Indonesien producerar i sin tur cirka 31 miljoner ton palmolja årligen och Malaysia cirka 20 miljoner ton, Det innebär att palmoljeplantage täcker en yta i storleksordning av tre stycken Storbritannien.

Den svenska palmoljeanvädningen i livsmedel uppskttas till cirka 60 000 ton. Den generella användningen är ungefär dubbelt så stor och utgör cirka 2 procent av den europeiska palmoljeanvändningen. . I ett globalt sammanhang är det väldigt lite – det motsvarar en produktionsyta av cirka 200 fotbollsplaner. Den globala palmoljeproduktionen uppgår till cirka 56 miljoner ton och beräkningar av RSPO gör gällande att den kommer att uppgå till 120-150 miljoner ton år 2050.

Efterfrågan på palmolja ökar för varje år från utvecklingsmarknader som Kina, Indonesien och Indien. Palmolja används där huvudsakligen som matfett när man lagar mat.

Varför byter man inte ut palmolja mot andra ingredienser?

Palmolja är den globalt mest använda vegetabiliska oljan. Den globala palmoljeproduktionen uppgår till cirka 56 miljoner ton årligen. Palmoljan utgör en viktig försörjning för hundratusentals personer. Det innebär att palmoljan bidrar med mat för dagen och en högre levnadsstandard för många individer.

Att byta ut palmolja innebär, ur hållbarhetssynpunkt, en kortsiktig lösning för det enskilda varumärket eller företaget. Det bidrar dock inte till bättre förutsättningar för de personer som arbetar med produktion av palmolja och det bidrar inte heller till mindre avskogning då stora marknader som Kina, Indonesien och Indien har stor och ökande efterfrågan på palmolja. För vissa produkter erbjuder palmoljan tekniska och smakmässiga egenskaper som andra oljor saknar. Den är därför i stort sett är omöjlig att byta ut. Lägger man därtill den globala livsmedelsförsörjningen och att palmoljan är den mest produktionseffektiva vegetabiliska oljan finns det flera argument som talar för en fortsatt användning av palmolja.

Under hösten 2015 har förhållandena i Indonesien och Malaysia vad gäller smog och dålig luft på grund av markbränning uppmärksammats, är detta palmoljeproduktionens fel?

Orsakerna till eldningen är väldigt komplex och årets situation beror på ett antal omständigheter. Eldning uppkommer varje år i Indonesien och når sitt klimax i September och Oktober. I år har detta påverkat delar av Indonesien, Malaysia, Singapore och Thailand. Den främsta orsaken är att småbrukare, som ofta kommer från väldigt fattiga förhållanden, eldar sin mark för att göra klart för odling. Detta beror på att det inte finns ekonomisk möjlighet att använda sig av maskiner. Småbrukare har till och med laglig rätt att elda 2 hektar av sin mark årligen i Indonesien. I år har även El Nino bidragit till att situationen är kritisk.

Enligt RSPO har man kunnat härleda cirka 7 procent av bränderna till palmoljeproduktion, varav under en procent kan kopplas till RSPO-certifierade plantager. Andra orsaker beror på generellt skogsbruk och massaved.

Detta är självklart väldigt allvarligt och bränderna har bidragit till enorma koldioxidutsläpp.

johan-andersson-anell

Ansvarsområde: Delbranscher, CSR- och hållbarhetsfrågor