fbpx
Hoppa till innehåll

God tillväxt i tredje kvartalet, men det grova våldet oroar

För den svenska livsmedelsindustrin präglades Q3 2019 av god tillväxt på hemmamarknaden, ökande export och stigande råvarukostnader. Samtidigt oroas och påverkas företagen av det allt grövre våldet i samhället. 39% av Livsmedelsföretagens medlemmar uppger att deras anställda känner en ökad otrygghet på väg till och från jobbet och 42% har förändrat sina säkerhetsåtgärder eller tror att det kan bli aktuellt inom kort.

Kronan, höga kostnader för arbetskraft och myndighetskrångel hämmar svenska livsmedelsföretag

Enligt den svenska livsmedelsindustrin är Sveriges styrkor jämfört med våra konkurrentländer rättssäkerhet, politisk stabilitet och trendkänsliga konsumenter. De största svagheterna är att vi står utanför euron, höga arbetskraftskostnader och besvärlig myndighetsbyråkrati. Det visar Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev som även redovisar hur det gick för livsmedelsindustrin första kvartalet 2019.

Matpriserna måste höjas med minst 5 procent för att hantera sommarens torka

Som en följd av den värsta torkan i modern tid har livsmedelsindustrins inköpskostnader ökat med i snitt 10%. Priset på enskilda insatsvaror har ökat långt mer. Vart fjärde företag som köper in spannmålsbaserade råvaror uppger att kostnaderna har ökat med mer än 30%. Om inte konsumentpriserna på svenskproducerad mat ökar med i genomsnitt 5% riskerar många företag att få lägga ner, enligt Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev som presenterades på en pressträff hos Lantmännen.

Sommarens torka leder till kraftigt ökade kostnader för svenska livsmedelsproducenter

Den svåra torkan har skapat en råvarubrist som driver upp råvarukostnaderna för svenska livsmedelsproducenter. De ökade kostnaderna måste leda till ökade konsumentpriser, annars kommer en stor del av livsmedelsindustrin tappa sitt redan minimala ekonomiska utrymme för nödvändiga satsningar på produktutveckling, personal, innovation och export. Det konstaterar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal i ett nytt Konjunkturbrev.