fbpx
Hoppa till innehåll

Första hjälpen och krisstöd

Första hjälpen – vad är det?

Första hjälpen är hjälpinsatser som måste göras direkt då en person blivit skadad eller akut sjuk. Det kan handla om att hålla personen vid liv fram till att ambulanspersonalen kommer och kan ta över. Det kan också handla om att minska skador, exempelvis när någon har fått stänk av ett frätande ämne i ögonen, genom att skyndsamt spola ögonen. Första hjälpen innebär också att se till att den skadade eller sjuka kommer under vård.

För att klara detta behöver du som arbetsgivare ha en beredskap för första hjälpen.

Krisstöd – vad innebär det?

Med krisstöd avses det omedelbara omhändertagandet av en person i kris, genom att finnas där som medmänniska och visa att man bryr sig om, att lugna och lyssna. Det kan också handla om efterföljande åtgärder som att ge möjlighet till avlastningssamtal eller andra professionella insatser.

Hjälpinsatser behöver sättas in utan att personen i kris själv tvingas ta ställning till om det är nödvändigt, dvs fråga inte personen om den kan klara sig själv nu. En person i kris kan inte ta ett sådant beslut, utan den bedömningen behöver andra göra.

För att klara detta behöver du som arbetsgivare ha en beredskap för krisstöd.

Vilka regler gäller?

Det är i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd som reglerna står.

Hur ska du som arbetsgivare vara förberedd för olyckor och sjukdom?

Du utgår ifrån de särskilda risker att skada sig eller bli sjuk som kan finnas i din verksamhet, exempelvis farliga maskiner, heta arbeten, kemikalier, risk att halka eller falla samt ensamarbete. Du behöver även utgå ifrån akut sjukdom som inte specifikt är kopplat till din verksamhet utan kan inträffa var som helst, exempelvis hjärtinfarkt, astmaanfall, allergisk reaktion, insulinkänning osv. Med detta som bakgrund anordnas den utrustning, information samt rutiner som behövs, exempelvis:

  • Information om hur man larmar SOS Alarm
  • Utrustning för första hjälpen, förband, plåster, brännskadegel, brännskadekompresser, ögonspolning, neutraliserande ögonspolning, handskar med mera
  • Fast ansluten anordning för ögonspolning
  • Nöddusch
  • Brandfilt, brandsläckare
  • Bår
  • Kontaktuppgifter för krisstöd – exempelvis krisgrupp, företagshälsovård eller annan expertresurs.
  • Rutiner för vem som gör vad vid en olycka eller sjukdom, ev. kontaktuppgifter
  • Rutiner för praktiska övningar
  • Rutiner för skötsel och underhåll av utrustningen

Se till att det finns skylt uppsatt för förstahjälpen-utrustningen, så att utrustningen lätt kan hittas. Kom ihåg att utrustningen måste vara lätt att komma åt.

Se till att ta en första kontakt och gör överenskommelse för det planerade krisstödet.

Gå regelbundet igenom hur första hjälpen och krisstödet är organiserat hos er tillsammans med arbetstagarna. Se till att alla vet hur utrustningen och era rutiner fungerar.

Vilken information ska sättas upp?

På arbetsstället ska det finnas information uppsatt på lämpliga ställen om:

  • var utrustning för första hjälpen finns
  • vilka personer som kan ge första hjälpen
  • telefonnummer till utryckningsfordon och taxi
  • adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället

Vilka kunskaper behövs?

Du behöver se till att det finns tillräckligt antal personer som kan ge första hjälpen på arbetsstället.

Du behöver även se till att chefer och arbetsledande personal har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.

Ska vi öva?

För att allt ska fungera så bra som möjligt vid en olycka eller sjukdomsfall så är det en fördel med regelbundna praktiska övningar. Då blir det tydligt vem som ska göra vad, var utrustning finns samt hur den fungerar.

Vem ska informera om händelsen?

Efter en allvarligare händelse finns det normalt ett behov av viss information till andra i verksamheten. Att ge tydlig information om exempelvis vem som är skadad, en kort beskrivning av händelsen, samt olika pågående och planerade åtgärder, är ett sätt att förhindra onödiga spekulationer och felaktig informationsspridning. Då är det bra att ha en förberedelse för vem som ska ge informationen och hur.

I vissa fall hör massmedia av sig och vill ha en intervju, även då behövs en förberedelse för hur detta ska gå till och vem i verksamheten som har ansvar för sådant. Ibland behövs professionellt stöd samt råd inför ett uttalande. Se vad Livsmedelsföretagen kan hjälpa till med.

Vad ska anmälas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan?

Det finns en gemensam e-tjänst på www.anmalarbetsskada.se för det som ska anmälas till AV och FK. Där kan du sedan klicka vidare på de blå rutorna under varje rubrikval för att få mer information om vad som ska anmälas och till vilken myndighet.

Vissa allvarligare händelser är du som arbetsgivare skyldig att anmäla till Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen kapitel 3 paragraf 3a. Det som ska anmälas är:

  • dödsfall
  • svårare personskador
  • skador i arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt
  • allvarliga tillbud, det vill säga händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa

Anmälan ska göras utan dröjsmål, vilket betyder att det helst ska ske samma dag.

För arbetsskador som inträffat på arbetet eller på annan plats där arbetstagare vistats i eller för arbetet, är du som arbetsgivare skyldig att anmäla till Försäkringskassan, enligt socialförsäkringsbalken kapitel 42 paragraf 10. Det som ska anmälas är:

  • en skada eller sjukdom som har uppkommit på grund av olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet
  • en skada som har inträffat på väg till eller från arbetet
  • en smittosam sjukdom som har uppkommit på grund av smitta i arbetet, exempelvis i arbete vid sjukvårdsinrättning eller annat arbete med att behandla, vårda eller ta hand om personer som är smittförande (se vad som gäller för coronaviruset https://anmalarbetsskada.se/corona)

Här finner du mer information och stödmaterial

Kontaktperson

Heléne Eklöf

Arbetsmiljöexpert

Heléne arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar bland annat att hålla utbildningar, att ge råd och vara ett stöd till medlemmar i frågor som rör deras arbetsmiljöarbete med att exempelvis ta fram eller vidareutveckla förebyggande åtgärder för att möjliggöra en sund och säker arbetsmiljö. Heléne kommer närmast ifrån rollen som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och är utbildad högskoleingenjör (BSc) inom maskinteknik med inriktning på industriell ekonomi samt produktion.