Gravida och ammande arbetstagare
Som arbetsgivare ska du göra en individuell riskbedömning av arbetsmiljön på arbetsplatsen, för gravida och ammande arbetstagare. Det gäller även om du har inhyrd personal.
- Vilka regler gäller?
- Varför ska en riskbedömning göras?
- När ska jag göra riskbedömningen?
- Vad kan vara en riskfaktor?
- Nu vet vi vilka riskfaktorer vi har – vad gör vi sedan?
- Vad ska jag göra om åtgärderna inte är tillräckliga?
- Vad gäller nu angående gravida i förhållande till Covid-19?
- Riskbedöma är svårt, var kan jag få hjälp?
Vilka regler gäller?
Det är i föreskrifterna AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare som reglerna står.
Även andra föreskrifter tar upp riskfyllda arbeten för gravida. Läs mer på Arbetsmiljöverkets hemsida.
Varför ska en riskbedömning göras?
En riskbedömning och eventuella åtgärder ska göras med syfte att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
När ska jag göra riskbedömningen?
Du ska göra riskbedömningen så snart kvinnan berättat om sin graviditet, och du ska göra den i samråd med kvinnan. Tillsammans utgår ni ifrån arbetsplatsens förhållanden och förutsättningar samt eventuella riskfaktorer. Kvinnan får normalt information ifrån sin barnmorska/läkare som kan behöva beaktas.
Vad kan vara en riskfaktor?
I föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare finns information om kända riskfaktorer som du ska ta hänsyn till när du undersöker arbetsförhållandena. Förekomsten av en riskfaktor betyder inte alltid att den medför en risk. Det är den faktiska exponeringen som är avgörande. Exempel är:
- Fysikaliska faktorer som vibrationer, buller, extrem kyla och värme.
- Belastningsergonomiska faktorer som manuell hantering av laster, arbetsrörelser och arbetsställningar, förflyttningar, fysisk uttröttning eller belastning.
- Smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:7).
- Kemiska ämnen och särskilt produkter som är klassificerade som cancerframkallande, reproduktionstoxiska, mutagena eller som specifikt organtoxiska vid enstaka exponering, kvicksilver och kvicksilverföreningar, kolmonoxid, samt kemiska ämnen som är skadliga när de tas upp genom huden.
- Psykisk ohälsa stress och våld.
Vissa arbetsuppgifter är helt förbjudna, varav föreskrifterna exempelvis tar upp:
- Blyarbete som innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen.
- Arbete med risk att exponeras för rubella eller toxoplasma, om man saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.
- Nattarbete, för arbetstagare som är gravid eller har fött barn högst 14 veckor tidigare, och om hon uppvisar läkarintyg som anger att sådant arbete skulle vara skadligt för hennes hälsa eller säkerhet. Om det är praktiskt möjligt och rimligt ska hon då erbjudas arbete under dagtid.
Bestämmelser om skydd för gravida eller ammande arbetstagare mot joniserande strålning finns i särskilda föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Bestämmelser om förbud att sysselsätta gravida eller ammande arbetstagare i andra arbeten finns i andra föreskrifter ifrån Arbetsmiljöverket.
Nu vet vi vilka riskfaktorer vi har – vad gör vi sedan?
- Bedöm om riskfaktorn förekommer i sådan utsträckning att den medför risk för skadlig inverkan på graviditet eller amning.
- Undersök om det går att ta bort risken helt.
- Om det inte går att undanröja risken ska du vidta andra åtgärder. Det kan även bli aktuellt att ge kvinnan andra arbetsuppgifter. Kom ihåg, om åtgärden är att ge andra arbetsuppgifter eller annan tillfällig placering, ska du göra en riskbedömning även för detta.
- Informera sedan kvinnan om riskbedömningen och om vilka åtgärder som behöver vidtas.
- Tänk på att riskbedömningen kan behöva uppdateras och nya åtgärder övervägas.
Vad ska jag göra om åtgärderna inte är tillräckliga?
Om du som arbetsgivare kommer fram till att det inte går att ta bort riskerna i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete. (Se 7§ AFS 2007:5) Du måste då dokumentera varför inte riskerna kan elimineras eller varför kvinnan inte kan få andra arbetsuppgifter.
Vid ett förbud mot arbete för den gravida, utifrån risker i arbetsmiljön, har arbetstagaren rätt att direkt ansöka om graviditetspenning till Försäkringskassan.
Vad gäller nu angående gravida i förhållande till Covid-19?
Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten uppdaterar fortlöpande sin information om gravida och Covid-19. Se därför till att du tar del av den senaste informationen inför riskbedömningen.
Folkhälsomyndigheten om covid-19 för gravida och vad som gäller på arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket om undersökning och riskbedömning av gravida arbetstagare med anledning av covid-19 (se den gula rutan).
Riskbedöma är svårt, var kan jag få hjälp?
Vid behov kan du som arbetsgivare anlita sakkunnig hjälp ifrån företagshälsovården, yrkesmedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö för hjälp med en riskbedömning.
Se mer information
Prevent – Om särskilda risker vid graviditet och amning
Arbetsmiljöverket – Om graviditet och amning
Arbetsmiljöverket – Föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5)
Folkhälsomyndigheten – Om covid-19 för gravida
Försäkringskassan – Gravida bedöms vara riskgrupp för covid-19 och kan söka graviditetspenning
Försäkringskassan – Graviditetspenning
Försäkringskassan – Blankett utlåtande ifrån arbetsgivaren
Centrum för arbets- och miljömedicin – Faktablad Arbetsmiljörisker vid graviditet
Kontaktperson

Heléne arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar bland annat att hålla utbildningar, att ge råd och vara ett stöd till medlemmar i frågor som rör deras arbetsmiljöarbete med att exempelvis ta fram eller vidareutveckla förebyggande åtgärder för att möjliggöra en sund och säker arbetsmiljö. Heléne kommer närmast ifrån rollen som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och är utbildad högskoleingenjör (BSc) inom maskinteknik med inriktning på industriell ekonomi samt produktion.
- Arbetsmiljö i kollektivavtalen
- Arbetsmiljöarbete i det lilla företaget – så kommer du igång
- Arbetsmiljöregler
- Arbetsmiljöstatistik
- Buller
- CE-märkning
- Dator- och bildskärmsarbete
- Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
- Elektromagnetiska fält (EMF)
- Enkla utbildningsböcker, vägledningar & handböcker
- Ensamarbete
- Ergonomi
- Företagshälsovård
- Första hjälpen och krisstöd
- Gå med i vårt Arbetsmiljönätverk
- Gravida och ammande arbetstagare
- Hälso- och läkarundersökningar
- Hälsofrämjande ledarskap
- Inspektion från Arbetsmiljöverket
- Kränkande särbehandling & diskriminering
- Lag och rätt
- Livsmedelsbranschens Informationssystem om Arbetsmiljö (LIA)
- Mallar, checklistor & stöd för arbetsmiljöarbetet
- Mjöldamm
- Olyckor och tillbud
- Om skyddsombudet begär arbetsmiljöåtgärder – (benämns ofta 66a-framställan)
- Riskbedömning inför förändringar i verksamheten
- Sanktionsavgifter, böter, straff och vite
- Skyddskommitté
- Skyddsombud/Arbetsmiljöombud
- Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM
- Truckar
- Unga i arbetslivet – sommar-/feriearbete samt praktik med minderåriga